Jenny Sonesson: Uppvärdera hjärtats och handens intelligens
Undersköterskor, VVS-montörer, kockar, elektriker, lokförare, slaktare, plåtslagare, bussförare och batteritekniker,. Listan på yrkesgrupper som det råder skriande brist på blir allt längre. I budgetpropositionen föreslås att 1,7 miljarder satsas nästa år på 20 000 nya utbildningsplatser inom yrkes- och vuxenutbildningar. Regeringen hoppas på så sätt möta behovet av personal inom vården, industrin, livsmedelsnäringen, restaurangbranschen och kollektivtrafiken. Men det behövs mer än utbildningsplatser för att vända utvecklingen. Attityder om yrkens status måste förändras i grunden.
Det är inte bara i Sverige som det saknas yrkesutbildade. Den brittiske journalisten David Goodhart, som grundat det vänsterliberala magasinet Prospect och numera är knuten till tankesmedjan Policy Exchange, har lanserat tankar om kompetensförsörjning som förtjänar uppmärksamhet i den svenska debatten. År 2020 utsåg Financial Times hans verk ”Head, Hand, Heart” som en av årets viktigaste böcker. Tyvärr är den inte utgiven på svenska.
David Goodhart delar upp mänskliga förmågor i tre kategorier: Huvud (kognitiv), Hand (manuell, hantverk) och Hjärta (omvårdnad, emotionell). Han argumenterar för att framgångsrika samhällen måste erkänna värdet av alla tre intelligenserna, men under de senaste decennierna har en kraftig obalans uppstått. Kognitiv begåvning har placerats på en tron och de övriga förmågorna undervärderas och ges lägre status. Idén om ett framgångsrikt liv har blivit alltför fokuserad på en uppsättning mänskliga färdigheter.
”Kognitiv begåvning har placerats på en tron och de övriga förmågorna undervärderas.”
Skulden för detta lägger David Goodhart hos enögda beslutsfattare som har varit för fixerade vid att medborgare ska investera i en akademisk examen och förvandlat universiteten till utbildningsfabriker. Att dra elledningar, åtgärda avlopp, framföra ett tåg eller laga lunch till en kö av hungriga restauranggäster ställer krav på en rad förmågor i komplext samspel. Att kommunicera med någon som lider av demens, att hjälpa en gammal människa att äta, svälja och duscha med värdighet fodrar empatisk intelligens.
Naturligtvis behövs högt utbildade för att forska fram nya vacciner eller grön teknik och akademiska studier bildar, men David Goodhart lyfter fram att arbetsmarknaden är i oundviklig förändring med artificiell intelligens, AI. Vid tidigare teknikskiften i historien har maskiner ersatt människokraft inom farliga, smutsiga och tunga yrken, men skiftet med AI berör framför allt de kognitiva arbetsuppgifterna.
Jobb inom juridik, finans, redovisning, administration, design och en rad andra områden påverkas. Kunskapsekonomin står inför ett paradigmskifte. Man behöver inte vara svartsynt, lärdomar från historien visar att tekniksprång innebär nya möjligheter. Människan kan få fokusera på uppgifter som bara människor kan utföra. Det pekar på att hjärtats och handens intelligens behöver uppvärderas i det tjugoförsta århundradet, vilket måste avspeglas i status och lönebeskeden. Det räcker inte med fler utbildningsplatser.
Jenny Sonesson är liberal skribent och socionom. Detta är en gästkrönika på ledarsidan.
