Christer Nylander: Väldigt få kommer med i Lyxfällan för att de köper böcker
Fram till för två veckor sedan visste jag inte särskilt mycket om Björn Ferry. Visst har jag suttit framför sändningarna från olika skidskyttetävlingar och hejat på honom. Han har också varit expertkommentator efter sin aktiva karriär.
Men så började jag av en slump läsa den dagbok han nyligen gav ut, ”Hur fan ska vi ha det?” (Bazar) och kunde inte sluta. Snart började jag prata med folk om Björn Ferry, refererade till honom och letade efter mer information.
Det visade sig att det fanns mycket intressant som jag inte kände till. Som att han var gift med Heidi Andersson, armbryterska från Ensamheten. Jag visste inte heller att han hade bestämt sig för att gå före i klimatarbetet och bli ett föredöme för andra. Han och Heidi har bestämt sig för att de ska leva koldioxidneutralt 2025. Om man får tro dagboken är det nog Heidi som är mest pådrivande, men det verkar fungera bra.
Om en expertkommentator från Storuman som förväntas dyka upp runt om i Europa kan välja tåg före flyg för klimatets skull så kan vi andra också försöka leva lite klimatsmartare. Jag tror att det är viktigt att några går före och visar vägen. Det bör Sverige som helhet också göra.
En annan sak med Ferry är att han verkar så genuint intresserad av att lära sig mer och förstå bättre. Han läser, studerar, forskar. Han ringer upp folk som vet mer och han grubblar. Jag som läser dagboken får tjuvlyssna på hans grubblande. Han låter tankarna vandra fram och tillbaka. Ifrågasätter det han tyckte för en minut sedan, omprövar och testar nya tankar. Det är som om han drivs av att vilja förstå helheten, att få en berättelse om människans plats på jorden och hans egen roll som människa.
Björn Ferry drivs av visionen att Sverige ska bli klimatneutralt välfärdsland och att han själv ska gå före och visa vägen. Man kan också inspireras av hans nyfikenhet, hans förmåga att ompröva åsikter och hans vilja att förstå lite mer.
Jaha, det var Ferry. Sen tar jag en annan bok. In i en ny värld och ser ett annat perspektiv.
”Man kommer väldigt nära en annan människa, verklig eller påhittad.”
Denna gång ”Röde Orm” av Frans G Bengtsson. Måste läsa den igen efter att jag har varit vid vattentornet i Åsum och funderade på vikingaslag för 1000 år sedan. Lägger den på nattduksbordet. Parallellt läser jag en bok om religionshistoria och om vårt behov av det Ferry kallar berättelser som förklarar helheten för oss. Jag brukar ha en roman och en faktabok på gång samtidigt.
Varför gör jag det egentligen? Har jag någon nytta av att läsa i Ferrys dagbok om hans jakt på tretåig hackspett, eller försök att få ihop tågresorna i Europa, eller hans tankar om klimatet? Har jag någon nytta av att veta vilka religioner som fanns före de stora som dominerar världen nu? Har jag någon nytta av att läsa ”Röde Orm”?
Jag vet inte, men jag tror det. Jag gör så mycket annat i livet som jag inte har någon säker nytta av, så varför inte läsa böcker? Att läsa Ferrys dagbok eller en roman på 300 sidor gör att man kommer väldigt nära en annan människa, verklig eller påhittad. Man får ta del av andra värderingar, erfarenheter och villkor. Man lär sig att det finns många olika sätt att leva på. Kanske kan den kunskapen göra att man blir lite mer ödmjuk och lite mer tolerant. Jag vet inte. Det finns gott om bildade människor som valde den onda sidan, men de hade nog gjort det även utan att läsa böcker.
Jag har svårt att se att det skulle vara skadligt att läsa. Visserligen köper jag för många böcker, det blir dyrt ibland. Men det är å andra sidan väldigt få som är med i tv-programmet Lyxfällan för att de köpt för många böcker.
Christer Nylander är fristående krönikör på ledarsidan. Han är ordförande för tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet och var tidigare riksdagsledamot för Liberalerna.
