Välkomna reformer för ett rikare arbetsliv
Tack vare enträget förhandlingsarbete från Centerpartiet och Liberalerna tycks en välbehövlig omdaning av svensk arbetsmarknad nu komma till stånd. Den svåraste nöten att knäcka i januariavtalet mellan S, MP, C och L 2019 var moderniseringen av arbetsrätten.
Men på måndagen föll äntligen de sista pusselbitarna på plats. Fyra till synes nöjda arbetsmarknadspolitiska talespersoner för januaripartierna presenterade då form, innehåll och tidsplan för reformförslagen. Om allt går enligt planerna kommer de nya villkoren och lagarna att börja gälla den 30 juni nästa år.
Sverige har länge haft en alldeles för hög arbetslöshet och för stel arbetsmarknad. Följden har blivit att många hamnat i utanförskap – eller har tjänster som de inte passar för eller trivs med. Väldigt många svenskar skulle vilja byta jobb, men avstår på grund av att de då förlorar anställningstrygghet.
De som står längst ifrån arbetsmarknaden betalar emellertid det högst priset för en arbetsrätt som i praktiken har stängt dem ute. I många fall handlar det om unga, nyanlända och långtidsarbetslösa, som inte har fått en möjlighet att visa vad de går för.
”Dagens stelbenta arbetsmarknadslagstiftning slår således mot samhällsekonomin i stort: Välståndet är lägre än vad det hade kunnat vara.”
Lagen om anställningsskydd, Las leder alltså till uppenbara hinder för såväl arbetsgivare, missnöjda anställda som arbetslösa. Men den största kostnaden är den man kanske i förstone inte ser: Att små och växande företag helt enkelt inte vågar anställa, eftersom risken för höga kostnader och oförutsägbara utfall i samband med uppsägningstvister är alldeles för stor. Dagens stelbenta arbetsmarknadslagstiftning slår således mot samhällsekonomin i stort: Välståndet är lägre än vad det hade kunnat vara.
Samtidigt finns det ett hårt förändringstryck på företag i de flesta branscher. Arbetsgivarna behöver hitta personer med rätt kompetens för att kunna överleva, utvecklas och frodas.
Det är uppenbart att individen behöver mer av ”vingarnas trygghet”, det vill säga bättre möjligheter att lätt hitta ett nytt arbete och reella förutsättningar till livslångt lärande. Och arbetsgivare måste kunna pröva att anställa utan att behöva ta alldeles för stora risker.
Därför var det varmt välkommet att Svenskt Näringsliv, PTK och en majoritet av LO-förbundens medlemmar kunde ställa sig bakom förslagen på en modernare lagstiftning, som öppnar just för mer rörlighet och flexibilitet, parat med subventionerad kompetenshöjning mitt i livet.
Att gå med på en liberalisering av arbetsrätten har dock svidit för Socialdemokraterna, inte minst för att de sitter i LO:s knä. Men reformerna var en förutsättning för att C och L skulle släppa fram Stefan Löfven som statsminister. Nu är det hög tid för regeringen att utan gnäll eller obstruktion omsätta de liberala avtalspunkterna i praktiken. Till gagn för hela Sverige.
