Annons

Vänstern motverkar integrationen genom att blunda och peka finger

Vissa politiker tycks vara så måna om att framstå som fina människor att de hellre skönmålar verkligheten än hanterar de integrationsproblem som faktiskt finns. Resultatet kan bli smärtsamt för oss som tror på ett fritt, öppet samhälle.
Ledarkrönika • Publicerad 4 maj 2018
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.

I förra veckan höll M-politikern Daniel Jönsson ett anförande i kommunfullmäktige i Östra Göinge där han berättade om sina erfarenheter av att jobba som gymnasielärare för nyanlända i övre tonåren.

Han berättade om elever som förnekar – eller till och med skrattar åt – evolutionsläran. Han vittnade om att det finns de som anser att våldtäkt är helt i sin ordning inom äktenskapet. ”Varför har i så fall kvinnan gift sig med mannen om hon inte vill ha sex med honom”.

Annons

Han hade träffat elever som menar att det är fel att man inte får gifta sig med minderåriga eller som tycker att det borde vara dödsstraff för homosexualitet.

Det var en skrämmande beskrivning, nästan overklig – men ytterst relevant att berätta om, för enligt Jönsson handlar det inte om enstaka uttalanden. ”Tro mig, jag har dessa diskussioner nästan varje vecka.” ”Jag befinner mig ganska ofta som ensam försvarare av demokratiska värden i ett klassrum där alla andra, eller väldigt många, inte delar min världsuppfattning och vad jag anser vara rätt eller fel”.

Men i stället för att lyssna till Daniel Jönssons verklighetsbeskrivning och skyndsamt fundera ut åtgärder pekade de båda ledande socialdemokraterna Anders Bengtsson och Lars-Stellan Jönsson finger åt honom.

I en insändare menade de att det han berättade var en nedvärdering av – eller till och med ”ett påhopp” på – eleverna och en ”nästintill rasistisk inställning”.

De röda hade alltså varken förståelse för problematiken eller förslag på hur man kan komma åt den. I stället sköt de med hagelgevär på budbäraren. Pang!

Där varje frihetsförsvarare borde rasa över att unga i våra svenska skolor ville döda homosexuella valde de dessvärre också att uttrycka förståelse för dem.

S-politikerna menade att Jönsson ”inte tycks förstå vad de har med sig i ryggsäcken till sitt nya land, händelser och en vardag som är främmande för oss”. Men ska vi verkligen acceptera vad som helst bara för att någon ”bara” har varit i landet i ett par år? Kan det ursäkta vad sjutton som helst?

I telefon berättade Daniel Jönsson för mig om hur han hade bett en klass komma fram till vilka lagar ett nytt land skulle ha, och fått se en grupp redovisa att döden var ett lämpligt straff för de som bor ihop utan att vara gift, byter kön eller är homosexuell.

Att han reagerar mot detta ska han ha en eloge för. Självklart ska vi som tror på demokrati och människors rätt att leva i frihet döma dem som vill begränsa. Det är inte rasism. Det är civilkurage och anständighet.

Men hur många lärare törs? Det verkar tyvärr inte som att skolan i Östra Göinge är unik. När Liberalernas integrationspolitiska talesperson Gulan Avci talade i riksdagen om jämställdhet och frihet för en åttondeklass från Spånga blev hon chockerad över utvärderingarna hon fick efteråt. ”Det finns ingen religion som säger att man ska vara homosexuell”. Nästan alla tjejer vände sig emot tanken att föräldrarna skulle ha tvingat dem att bära slöja. ”Hon måste förstå att om man vill bära slöja får man göra det, om man vill bli bortgift får man det och om man inte vill simma med killar behöver man inte. Det är en viktig punkt i FRIHETEN”. Flera skrev om att hon diskriminerade eller snackade skit om deras religion. En kallade henne rasist.

Annons

Jag förstår mycket väl att värderingarna inte är något man är född med, så jag dömer ingen. Jag tror tvärtom att alla människor har förmåga att tänka om, men lika lite som tankar kommer via modersmjölken kommer de från svensk komjölk. Förändring kommer inte automatiskt, utan ansträngning.

Om vi vill att de som idag menar att det är okej att våldta sin fru eller omfamnar att flickor ska täcka hår och kroppar ska tänka om så måste vi berätta det tydligt och markera att dessa åsikter inte accepteras.

Tyvärr är reaktionerna ofta väldigt tafatta. I veckan meddelade regeringen att RFSU får 3,7 miljoner för att ta fram sexualupplysning på olika språk. Men hjälper en broschyr för att komma åt det här? I ”Sexual health and rights in Sweden” som RFSL lanserade förra året presenterades teckningar på män som ligger med män, trekanter och oralsex. Att någon på allvar tror att dessa bilder kan bidra till en mer positiv syn på homosexuell kärlek är egocentriskt bortom förstånd.

Vad som krävs är i stället bland annat:

- Hårdare kontroll av närvaro i skolan. Indragna bidrag och busskort; dessutom måste föräldrarna blandas in för de kan inte vara utan ansvar.

- Se över Språkintroduktionsprogrammet. Det är destruktivt att ha klasser som enbart består av personer som kommer från andra kulturer och knappt kan svenska. I en rapport från Skolverket 2016 visade det sig att bara var tredje elev hade gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram efter tre år trots att programmet är till för det som ”nyss kommit till Sverige”.

- Tydlig hjälp från Skolverket kring hur lärare ska hantera situationer där majoriteten i en skolklass har värderingar som inte rimmar med de traditionellt svenska.

Och vänstern behöver sluta sätta näsan i vädret. De båda socialdemokraterna i Östra Göinge skrävlade om att det hade ”en human människosyn”, att de ”tror på människan, svensk som nysvensk”. Ja, de levererade floskler som om det inte fanns någon morgondag.

Men vad händer om vi inte gör något, om ledande politiker inte törs prata om det svåra utan fokuserar på sin egen självbild? Vad händer då?

Tack för att du läser, delar och debatterar. Följ samtalet på Facebook; leta efter Carolin Hanna Dahlman. Jag kan inte ha fler vänner, men sidan är öppen för alla.

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons