Vem lyssnar när du ringer med Huawei?
Make that money, girl. Den svenska superstjärnan Zara Larssons låt från 2017 får ny innebörd när hon samtidigt syns på reklamtavlorna för kinesiska telekomjätten Huaweis senaste mobiltelefon.
I veckan svartlistades företaget av den amerikanske presidenten Donald Trump. Det innebär bland annat att Huawei i framtiden inte kommer att kunna använda sig av Googles Android, vid sidan av Apples iOS världens största operativsystem för smarta telefoner.
Diskussionen om såväl Huawei som andra kinesiska företag har pågått länge i USA. 2012 visade en rapport från kongressens underrättelsekommitté att både Huawei och teleoperatören ZTE utgjorde ett säkerhetshot. Många offentligt anställda och politiker är förbjudna att använda sig av kinesiska telefoner.
Huawei nekar till alla anklagelser om spioneri, och det finns inga klarlagda bevis för att sådant pågår. Men när underrättelsetjänster varnar finns det skäl till försiktighet även om inte allt lagts fram i ljuset. Många forskare och säkerhetsexperter pekar dessutom på att företagets band till det kinesiska kommunistpartiet är starka, även om sådana kopplingar också förnekas. Som regel kan inga kinesiska företag växa sig stora utan en intim relation till staten och partiet.
Frågan är när dessa insikter och försiktighetsprinciper på allvar ska flytta över Atlanten. Huawei är en central aktör i utbyggnaden av nästa generations mobilnät i Europa. Varken politiker eller offentligt anställda med tillgång till känslig information förhindras från att använda företagets teknik. Och Zara Larsson kan vara affischnamn för vad många anser är den kinesiska statens förlängda arm, utan särskilt mycket kritik.
Ett ökat säkerhetstänkande betyder inte att Sveriges ekonomiska band med Kina eller kinesiska företag ska klippas av. Tvärtom är och förblir Kina en viktig handelspartner. Men Huawei sysslar med känslig infrastruktur och informationsteknik som det inte får finnas några tvivel kring. En stor del av all datatrafik och alla röstsamtal passerar genom utrustning som företaget konstruerat.
I ett större sammanhang handlar det också om mer än spionage. Som Säpos kontraspionagechef Daniel Stenling påpekade i en intervju förra året (SvD 12/2 -18) måste man tänka i termer av påverkan, investeringar och uppköp – områden där det just nu saknas svar. Sverige behöver en Kina-strategi som inte baseras på “make that money, girl”.
