Visselblåsarna måste få bättre skydd
Förra våren slog ett vårdbiträde i Stockholm larm till media om allvarliga brister på det äldreboende där hon arbetade. Det ledde till att biträdet kallades in till vårdföretaget Attendos huvudkontor och gavs en skriftlig erinran. Hon anklagades för att ha varit illojal och skadat verksamheten.
I en inspelning som Sveriges Radios Ekoredaktion tagit del av hörs hur chefer och en av Attendos personalansvariga säga att vårdbiträdet spritt osanningar och att hon ”inte behöver arbeta hos dem om hon nu är så missnöjd”.
Att anställda inom omsorgen vågade berätta offentligt vad de sett räddade förmodligen livet på många äldre förra året. Först när det i vidare kretsar blev känt hur stora brister det fanns i smittskyddet insåg många utförare – offentliga såväl som privata – vikten av att förse sin personal med ordentlig skyddsutrustning och införa rutiner som minskade risken för smittspridning. Attendo borde vara tacksamma över att de har anställda som värnar de äldre.
”Arbetsgivaren har inte rätt att efterforska källor eller utsätta personer som uttalat sig i media för negativ särbehandling.”
Företagets koncernchef Martin Tivéus har efter kritiken bett medarbetaren om ursäkt och kallar händelsen för ”oacceptabel”. Attendo inför nu också en obligatorisk utbildning i uppförandekod och meddelarskydd för samtliga chefer. Martin Tivéus skänker också sin bonus till bolagets utvecklingsstipendium för vård- och omsorgspersonal.
Det ska också tilläggas att Attendo tidigare än andra insåg att covid-19 sprids via luften av personal utan symtom och beslutade därför att ge munskydd och annan skyddsutrusning till alla medarbetare inom sin äldreomsorg redan i mars förra året. Men uppenbarligen fungerade det inte överallt.
Sedan länge har offentliganställda grundlagsskyddad meddelarfrihet och meddelarskydd. De har rätt att vända sig till media med tips och upplysningar utan att riskera straff, skadestånd eller andra påföljder. Och arbetsgivaren har inte rätt att efterforska källor eller utsätta personer som uttalat sig i media för negativ särbehandling.
Meddelarskydd infördes även för anställda inom privata företag som utför offentligfinansierad verksamhet 2017. En fullt rimlig lagändring, inte minst för att skattebetalarna har rätt att veta att deras pengar inte går till företag som missköter sitt uppdrag.
För privat verksamhet finns dock fortfarande möjlighet att begränsa yttrandefriheten med hänvisning till lojalitetsplikt, vilket fackförbundet Kommunal på goda grunder anser bör ändras.
Trots alla vackra ord om transparens är det tydligt att tystnadskulturen ligger som en blöt filt över välfärdssektorn. Problemen finns inte bara hos privata utförare utan även hos kommuner och regioner.
”Efter ledarsidans artiklar om den stora smittspridningen i Kristianstads kommuns skolor har lärare hört av sig anonymt och påtalat brister. Att de inte törs skriva under med eget namn – trots källskydd och sin grundlagsskyddade meddelarfrihet – är allvarligt.”
Efter ledarsidans artiklar om den stora smittspridningen i Kristianstads kommuns skolor har lärare hört av sig anonymt och påtalat brister. Att de inte törs skriva under med eget namn – trots källskydd och sin grundlagsskyddade meddelarfrihet – är allvarligt.
En kartläggning som SVT:s Uppdrag granskning publicerade i mars i år visade att rädslan för att larma om missförhållanden har ökat. SVT ställde frågor till 35 fackförbund vars medlemmar arbetar inom offentligfinansierad verksamhet. Av dessa uppgav sex stycken att fler medlemmar utsatts för bestraffning, uppsägning eller omplacering efter att ha påtalat missförhållanden.
Det ligger nu ett förslag hos regeringen om ett stärkt skydd för visselblåsare som man avser lägga fram före sommaren. Förslaget bör kompletteras med en lagändring som i högre grad likställer all typ av offentligfinansierad välfärdsverksamhet.
Ibland är media – tyvärr – enda sättet att komma till rätta med allvarliga brister inom vård, skola och omsorg. Den som vågar lyfta på locket ska inte riskera att straffas.
