Snårskog av regler för pensionsarv
Vem ärver pensionen?
A. Vem ärver pensionen om en av eller båda föräldrarna går bort? Delas de lika mellan barnen?
B. Om jag har pensionssparat, vem ärver dessa pengar om jag avlider?
Svar:
Två till synes enkla frågor. Svaren är dessvärre inte lika enkla. Vissa pensioner kan man själv styra vem som ska få ärva. Vissa kan inte ärvas. Vissa kan inte ärvas av en sambo. Försäkringar styrs inte heller av testamente. Arvsrätten styrs av ett förmånstagarförordnande. Det kan exempelvis medföra att en fet pensions- eller för den delen livförsäkring går arvingarna förbi om den döde satt in någon helt annan som förmånstagare.
Sorry: För att få ett komplett svar på dessa pensionsfrågor krävs ett digert eget sökarbete. Det finns nämligen inga entydiga regler om vem som ska ärva vad när det gäller pensioner.
För den som tror sigvara arvtagare är det enklaste sättet att få ett korrekt svar därför att ställa frågan direkt till föräldrarna. Står man inte på god fot med varandra kan det naturligtvis bli lite knepigare.
För den som inte vetvem som får ärva de egna pensionerna återstår bara att själv jaga fakta: Hos Försäkringskassan, hos banken, hos alla arbetsgivare under årens lopp hos de pensionsbolag man eventuellt valt ut att förvalta sitt pensionssparande.
Pensionen
För att kratta lite i manegen har jag dykt ner i denna snåriga materia och kontaktat både bank och försäkringskassa för grundfakta och utgångspunkt för fortsatt eget "grävande".
Följande pensioner går överhuvudtaget inteatt överlämna i arv.
Allmän pension:
1.Inkomstpensionen.
2.Tilläggspensionen (den del av ATP som de som är födda 1938-1953 har).
3.Garantipensionen.
Förklaringen tar jag direkt från Försäkringskassan:
"Pensionen är ett osynligt kontrakt mellan generationerna. Pengarna som du och jag och alla andra förvärvsverksamma arbetar ihop till inkomstpension och tilläggspension (födda 1938-1953 för del av ATP-systemet) går åt att betala dagens pensionärers pension."
Det finns då inga "personliga" pengar, utan en fordran på systemet. De pensionsfordringar som finns kvar när en person avlider innan de är "förbrukade" går då in som arvsvinster i systemet och finansierar pensionen åt dem som lever längre än vad som är uträknat att deras inbetalda avgifter ska räcka till.
Garantipensionenär något man själv inte tjänat ihop till så där finns ju definitivt inget att "ärva" för efterlevande. Av den allmänna pensionen är det bara efterlevandeskydd kopplat till premiepensionen och den arvsrätten är begränsad. Det gäller därför att man skriver in vem som ska ärva PPM-pensionen.
Betänk att det efterlevandeskyddet är en typ av försäkring som därmed är belagd med avgift. För att kunna teckna efterlevandeskydd måste du och din medförsäkrade uppfylla något av följande villkor:
Ni är gifta med varandra eller har registrerat partnerskapNi är båda ogifta och sammanbor men har tidigare varit gifta med varandra eller varit registrerade partners.Ni är båda ogifta och sammanbor samt har eller har haft barn tillsammans.
Avtals- och tjänstepension
Så här säger Försäkringskassan:
"Om den avlidne hade avtals- eller tjänstepension från sin arbetsgivare kan du som efterlevande ha rätt till pension från den avlidnes arbetsgivare. Kontakta arbetsgivaren för mer information.Villkoren ser lite olika ut".
Privat pensionsförsäkring
Så här säger Försäkringskassan: "Om man har en privat pensionsförsäkring ingår i många fall också ett efterlevandeskydd. De kan emellertid se olika ut i olika bolag. Hör exempelvis med AMF".
Sambo och tjänstepensionär en krånglig kombination.
1.Det krävs att vara gift för att ens partner ska få familjepension om den som avlider skulle ha fått sin tjänstepension från ITP 2.
2.Barnlösa sambor som omfattas av TGL (Tjänstegrupplivförsäkring) och som arbetsgivaren betalar måste anmäla varandra som förmånstagare om man vill att sambon ska få pengarna vid dödsfall.
3.För att kunna skänka delar eller hela sin premiepension till sin partner krävs att man är gift eller registrerad partner.
Från Danske Bank kom ett uttömmande svar. Kunskap som är värd att förmedla till en större krets:
"Ett förmånstagarförordnande har alltid en särställning. Detta innebär att ett testamente inte kan ändra ett förmånstagarförordnande. Det är alltid det som är inskrivet i försäkringens förmånstagarförordnande som gäller i händelse av dödsfall."
Pensionsförsäkringar
Pensionsförsäkring(p-klassade försäkringar) har en begränsad förmånstagarkrets, make/maka/registrerad partner eller sambo och barn (obs! dock inte barnbarn).Kapitalförsäkringar(k-klassade försäkringar) har en betydligt vidare förmånstagarkrets. Här kan du sätta in vem som helst som förmånstagare, en god vän, älskaren, älskarinnan. Men även en ideell förening/ organisation av något slag.IPS, Individuellt pensionssparandei bank, är inte en pensionsförsäkring i egentlig mening utan ett banksparande som har samma avdragsregel som privat pensionsförsäkring (p-klassad). Här är förmånstagaren make/maka/ sambo/registrerad partner eller barn. Om det inte finns någon av dessa faller pengarna ut till dödsboet och fördelas enligt gängse arvsregler.Livförsäkringarkan vara gruppliv eller individuella livförsäkringar. Förmånstagare anges ofta vid tecknandet. Vanligtvis make/maka/ sambo/registrerad partner/barn eller alternativt faller ut till dödsboet.
Socialförsäkringen
När det gäller förmånstagare i socialförsäkringssystemet är det generellt så att det betalas ut till efterlevande vuxna och barn. Men detta bör man kontrollera då det ser olika ut. Exempelvis kan det se olika ut beroende på om man är gift eller sambo.
Tjänstepensionsplaner/ avtalsförsäkringen
I kollektivavtalen liggerett försäkringsskydd som omfattar en tjänstegruppliv (TGL), arbetsskadeförsäkring och en tjänstepension.
Hur det exakta skyddet ser ut måste man gå in i varje avtal. Fråga därför din arbetsgivare och få information. Skyddet kan variera. Även förmånstagarkretsen kan se något olika ut. Ofta är det så att det i tjänstepensionsplaner finns ett grundskydd som innehåller någon form av efterlevandeskydd som omfattar make/maka/registrerad partner/sambo och barn, men det är inte garanti att det i alla fall omfattar sambo. I de fall där sambo inte ingår måste man se till att sambon skrivs in som förmånstagare. Annars går ersättningen förlorad, alternativt till någon annan inom familjekretsen.
Kan jag skjuta upp reavinstskatten igen?
Hej Birgitta! 1985 köpte jag en bostadsrätt för 18 000 kronor. Lägenheten såldes flera år senare för 250 000 kronor. Vinsten användes som kontantinsats vid köp av annan lägenhet. Reavinstbeskattningen har jag skjutit framför mig. Kan jag skjuta reavinstbeskattningen framför mig ännu en gång om jag säljer den – med eller utan vinst – och köpa en fastighet eller lägenhet någon annanstans inom EU?
Svar:
Det gamla uppskovet ska ingå när du räknar ut reavinsten på din senaste försäljning. Det belopp som ska återföras framgår av specifikationen till din inkomstdeklaration. Sen kan du om du säljer med vinst nu och uppfyller reglerna för nytt uppskov ansöka om det. I Skatteverkets broschyr SKV 321 "Försäljning av bostadsrätt" kan du läsa när du kan begära uppskov och i så fall med vilket belopp.
Nya uppskov kan maximalt uppgå till 1 600 000 kronor. Reglerna gäller även köp och försäljning av bostäder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). EES-området består 2008 av de 27 EU-länderna samt Island, Liechtenstein och Norge.
Så här skriver Skatteverket på sin hemsida om uppskov med beskattning av kapitalvinster på privatbostäder inom EES: "Samma krav och förutsättningar ska vara uppfyllda vid köp eller försäljning av bostad i utlandet som vid köp eller försäljning av bostad i Sverige".
Lägenheter kan ägas direkt (till exempel ägarlägenhet) eller indirekt (till exempel bostadsrätt). För att en indirekt ägd lägenhet ska kunna vara en ursprungsbostad eller ersättningsbostad ska det utländska bostadsföretaget vara en juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening, samt i övrigt uppfylla kraven för att vara ett så kallat privatbostadsföretag.
Vid begäran om uppskov vid köp eller försäljning av bostad i EES-land ska köpekontrakt, eventuell lagfart och bosättningsintyg bifogas. Från och med 1 januari 2008 har en skatt på 0,5 procent av uppskovsbeloppet införts på såväl nya som gamla uppskov.
Skatten på uppskovsbeloppet gäller även vid uppskov på bostad utomlands.
Om du har köpt en bostad i ett EES-land och fått uppskov med att betala skatt på vinsten, måste du varje år lämna uppgifter till Skatteverket som visar att du fortfarande uppfyller uppskovsvillkoren. Detta gör du genom att sätta ett kryss i blankett K2, avsnitt E."
Källa:Ikanobanken
