Gubben kan lira
Kanadensaren har fått ett par år på nacken men det märks inte så som han vrålar. Jag har personligen inte så mycket till övers för Neils mer hårdrockiga sound som han inleder kvällen med, tjugo minuter försenat fast fint folk gör ju så, men publiken skriker högt åt varje låt så jag får förmoda att det uppskattas av den resterande skaran på några tio tusen. Hans kläder är fylld av färgstänk, det är inte så konstigt med tanke på att en konstnär springer runt och målar tavlor utifrån Neils låtar över hela scenen. Låtar som; Cinnamon Girl, Rockin in the Free World och Hendrix-versionen av Dylans låt All along the Watchtower.
Lagom till min första känsla av trötthet drar han fram den akustiska gitarren och smälter mitt hjärta. Man kan inget annat än att ge upp alla onda tankar man någonsin haft om sextiotreåringen när Neil börjar knäppa på strängarna. Han må vara gammal men hans själ är lika ung som hans namn.