Kritik av de kortsiktiga vinstintressena

Ny bok

Vandana Shiva: "Skydda eller Skövla? Patent, etik och nykolonialism"

"Krig om vattnet Plundring och profit"

(Båda utgivna av Ordfront)

Det här är inte verkligt tänkte jag när de ryska läkarna började packa in patienten som skulle opereras i snö och is. Men ingen sprättig programledare stormade in och förklarade att dolda kameran varit framme. Discoverys dokumentär om hur sibiriska läkare utför komplicerade operationer utan hjärt- och lungmaskiner var inget skämt. Det går inte heller att kalla metoden primitiv då den ofta leder till färre komplikationer än när man använder sig av högteknologiska apparater.

Ryssarnas isinpackning är ett exempel på att vårt rika marknadsekonomiska samhälle inte alltid kommer med de mest rationella tekniska lösningarna. Att snabb nedkylning gör att hjärna och hjärta klarar sig utan syre en längre tid har varit känt länge men få har dragit några slutsatser av kunskapen. Dyra avancerade maskiner går att patentera men det går knappast att tjäna pengar på att utveckla nedkylningsmetoder med hjälp av fryst vatten.

En av de främsta kritikerna av västvärldens patentlagstiftningar är den indiska kärnfysikern och författaren Vandana Shiva som blev internationellt känd med boken The violence of the green revolution (Den gröna revolutionens våld). I den går hon till häftigt angrepp mot föreställningen att genmanipulerade grödor skulle hjälpa världens fattiga länder. Sett till vattenåtgången ger t ex durra upp till tre gånger så mycket mat som ris. Däremot gör de genmodifierade grödorna bönderna beroende av de multinationell bolagen och ruinerar de som inte har råd att betala utsådden, de ökade vattenbehovet och bekämpningsmedel.

De två böcker som Ordfront i höst har gett ut på svenska kan läsas som en fortsättning och fördjupning av hennes kritik av en kapitalism som offrar både rättvisa och hållbar utveckling för kortsiktiga vinstintressen.

I Krig om vatten skriver Shiva (likhet med en annan internationellt uppmärksammad indiska, Arundhati Roy Priset för att leva) om dammbyggen som lett till maktkoncentration, ekologisk katastrof och politisk instabilitet. Bakom många konflikter som kallas religiösa döljer egentligen en konflikt om vatten. Israel förbrukar till exempel 82 procent av Västbankens vatten medan palestinierna får nöja sig med 18-20 procent.

Shiva är också kritisk till att vatten allt mer förvandlas från något som alla haft rätt till (som luft) till en vara bland andra.

Den som t. ex turistat i Sydfankrike kan ha märkt av det själv. Förr kunde man släcka törsten i någon dricksvattenfontän när man var ute på strövtåg i byar. Idag tvingas man allt oftare ta ett glas på kaféet och många gånger är det faktiskt kaféägaren som fått fontänen avstängd.

Men det är naturligtvis inte turisterna som drabbas hårdast. På många håll i tredje världen har privatiseringen av vattendistributionen lett till att priserna mångdubblats. I Sydafrika den orsakat en koleraepidemi.

Privata intressen står visserligen ännu bara 5 procent av världens vattendistribution enligt Greenwire men siffran stiger snabbt. Idag får 300 miljoner människor sitt vatten från privata bolag mot 51 miljoner 1991.

Varje år dör nästan fem miljoner människor av sjukdomar efter att ha druckit skitigt vatten. 1,2 miljarder människor saknar tillgång till rent vatten. Ytterligare 2,4 miljarder människors situation är "otillfredsställande".

I Skydda eller skövla ifrågasätter Shiva den gängse bilden av att patent och intellektuella rättigheter skulle vara nödvändigt för kreativiteten. Den uppfattningen är ett hån mot all den forskning som utförs på universiteten och alla lysande uppfinningar som gjorts innan den moderna patentväsendet kom till. Ytterst bygger det också på ett förnekar de traditionella kulturernas uppfinningsförmåga och föreställningen att syd varit oföränderligt innan kolonialismen, menar Shiva.

Hennes bok innehåller en rad förskräckliga exempel på det orimliga i dagens situation. Shiva pekar bl a på att 92 procent av de cancerpatent som togs fram i USA mellan 1955 och 1992 finansierades med offentliga medel men att patenten ägs av multinationella företag. Hon upprörs också över att det är möjligt att patentera ingredienser i växter vars effekter och kvalitéer är välkända sedan lång tid tillbaka i tredje världen.

Ett exempel är det amerikanska företaget RiceTec som lyckats patentera basmatirisets genetiska linjer trots att dessa rissorter tagits fram av indiska bönder under ett par århundraden.

Egentligen är Shivas böcker moderna rövarhistorier med den skillnad att författaren menar att berättelserna är sanna och underbygger dem väl.

Pierre Gilly