Kritik mot isolering i häkten

Åklagare kan begära restriktioner när brottsutredningen riskerar att försvåras om den häktade har kontakt med anhöriga och tar del av massmedier.

Göteborgs häkte har enligt en preliminär rapport från kommittén mycket långa restriktionstider för intagna, upp till ett år, och de häktade isoleras relativt ofta, skriver Göteborgs-Posten.

Ökad självmordsrisk blir resultatet. Bara i år har hittills 30 personer försökt ta sina liv på häktet i Göteborg.

- Det är en stor ökning. Vi märker att de som är intagna mår sämre psykiskt nu, säger Christer Krohn, tillförordnad chef för Kriminalvårdens Region Väst, till tidningen.

Enligt Krohn beror det större antalet självmordsförsök dels på att fler med psykiska problem har häktats, dels på isoleringen av de intagna.

Mats Eriksson vid åklagarmyndigheten i Göteborg välkomnar Europarådets rapporter men tror inte att restriktioner är vanligare i Göteborg än på andra häkten.

- Som åklagare har vi uppgiften att utreda brott. Och ofta förekommer det att häktade tar kontakt med vittnen eller offer så att de drar sig ur, därför är det nödvändigt att de sitter med restriktioner, säger han till G-P.

Europarådets kommitté för mänskliga rättigheter besökte flera svenska institutioner i juni, bland annat polisstationer, ungdomshem, förvarsanläggningar hos Migrationsverket, häkten och anstalter.

Kritiken från Europarådets tortyrkommitté mot den svenska kriminalvården, och framför allt de långa häktningstiderna, drabbar också svenska fängelser. Europarådet pekar särskilt på att högriskfångar kan hållas isolerade så länge som i upp till ett år och att de bara kan få vara utomhus i en timme om dagen.

Även den nya säkerhetsavdelningen, som kriminalvården själva kallat för "anstalt i anstalten" för högriskfångar på Kumla får frågetecken från kommittén. De regler som råder på avdelningen, med restriktiva rasttider, ständigt övervakade besök, anser kommittén kan urholka synen på mänskliga rättigheter i kriminalvården.