Nix hindrar ovälkomna samtal

På väg till postlådan efter tidningen i den mörka morgonen kände jag det nästan som om jag lufsade fram i bomull. Det var så gott som alldeles tyst och stilla i den helt vita, orörda snön – så när som på spåren efter tidningsbilen. Rätt vackert! Långt borta hördes ljudet av en snöplog, det var allt.

Men ganska snart efter att ha slagit upp tidningen vid fikabordet blir jag knäckt. Vi lever i en sjuk värld, ett sjukt samhälle. Dag efter dag möts vi av rubriker om folk som hugger ihjäl Anna Lindh och andra, skjuter ihjäl andra, eller försöker göra det. En del kör ihjäl andra, till och med, i krogköer. Nu senast har två unga tjejer hittats mördade, och deras bil kraschad på ett helt annat ställe. Nästan varje dag får vi den ena historien läskigare än den andra.

Krig och självmordsbombare är illa nog. Kan ingen få hejd på vansinnet?

Annars är området framför Domus det som intresserar åtminstone Kristianstadsborna mest. Camilla är småbarnsmamma, och hon vill att kommunen stänger den så kallade gårdsgatan helt för annan fordonstrafik än ambulans, taxi och polis.

– Det är ändå ingen som följer reglerna, kanske en av tjugo håller de 7 kilometer som det handlar om när man ska anpassa sig till gångtrafikanters hastighet. Vissa skräckexempel finns också, bilister som hänger sig på tutan och bränner rakt igenom. Folk parkerar där, är borta tio minuter för att ta ut pengar, folk kör till och med åt fel håll. Nej, där vågar man inte sätta ned ett barn på marken.

Hon håller inte med Mikael Rosengren i förra veckans jourhavandespalt, om att man ska öppna gågatorna för biltrafik igen.

– Miljön blir sämre, och det skulle betyda att man fick ha småbarnen i vagn hela tiden, säger Camilla.

Camilla får stöd för sina åsikter av en manlig pensionär på Österäng. Han håller med henne om att ambulans och taxi möjligen kan accepteras, ingen annan biltrafik.

Samma pensionär undrar också om det inte finns någon gräns för hur många passagerare bussarna får ta.

– Jag har åkt buss från Österäng till sta’n, och det har varit så trångt att man knappt kunde andas. Vad händer om ett par-tre äldre passagerare är med, och har var sin rullator, och bussen måste tvärbromsa?

Killen från Östervång, som hjälpte en äldre man som råkat ramla på parkeringstorget vid Domus, ska läsa det här:

– Du och en till är värda ett stort tack för att ni ringde efter ambulans när olyckshändelsen inträffade! Det säger en dam från Tollarp, som ringer i stället för mannen själv. Hon uppfattade att den ene killen bodde i Östervång, men uppfattade inte hans namn.

Den tacksamme mannen, som snart är återställd, hälsar också och säger hjärtligt tack.

Leif Rülf, personaldirektör i Kristianstads kommun, vill svara upprörda statsanställd som i förra veckan upprörde sig över dyrbar rekrytering av chefer i Kristianstads kommun.

– Nästan allt rekryteringsarbetet gör vi i egen regi, inklusive referenstagning. Däremot anlitar vi konsult för djupintervjuer med slutkandidaterna. Detta är bara en liten del i rekryteringsarbetet, säger han.

Och så ringer Karin och tipsar om hur man blir av med irriterande telefonförsäljare.

– Det går att spärra telefonen för sådan försäljning. Jag ringde själv till 020-277000, Konsumentverket, och fick besked om Nix-telefon. När man fått svar på 020-numret får man knappa in sitt eget telefonnummer. Sedan kommer ett brev på posten med en kod som man ska slå. Sedan jag gjorde det har jag inte haft någon telefonförsäljare som ringt.

Låter strålande, eller hur? Speciellt om man blir av med alla som ringer och vill att man ska byta teleleverantör. Och aldrig har de några papper att skicka ut så att man i lugn och ro kan göra sig en bild av om det faktiskt blir billigare att byta. När något av bolagen ringde för att få mig att byta svarade jag att det var bättre att de sänkte elpriserna. För det är egentligen just det som det här aktuella bolaget sysslar med, säljer el.

Nix-telefonen har jag inte prövat, men det kanske blir aktuellt. Idén låter åtminstone bra.

När jag närmar mig slutet av spalten och kikar ut genom fönstret kan jag faktiskt skönja en och annan blå flik på himlen. Trevligt!

Och i dag sitter någon annan vid jourhavandeluren och väntar på samtal från dig.