Sjukhusen kan tvingas spara ännu mer
– Det ger oss möjlighet att ställa olika förslag mot varandra. Det kan innebära att primärvården inte behöver spara så mycket som 30 miljoner kronor. Men det kan också innebära att sparuppdraget ligger fast, säger Lars-Göran Thulin (s), ordförande i sjukvårdsdistriktet.
Hur politikerna ställer sig vet man 26 februari, när konkreta beslut ska fattas om besparingarna för innevarande år.
En ytterligare besparing på 5 miljoner kronor vardera för Centralsjukhuset och sjukhuset i Hässleholm kan lika gärna visa sig ge effekter som politikerna inte vill ha.
– Vi får väga de svåra delarna mot varandra, fortsätter Lars-Göran Thulin. I direktiven för det fortsatta arbetet med besparingarna krävs svar på ett antal frågor.
Om man ska stänga tre eller sex vårdcentraler/filialer, vilka ska det i så fall bli? Vilka avstånd blir det för befolkningen till sin "nya" vårdcentral? Hur ska läkartjänsterna fördelas på de vårdcentraler som blir kvar? Vilken vård kommer distriktssköterskemottagningarna att kunna erbjuda om man tar bort tolv skötersketjänster och det blir 28 kvar? Kan astmamottagningar vara kvar? Diabetesmottagningarna?
Ing-Marie Nilsson Axelsson (kd) är vice ordförande i sjukvårdsdistriktet. Hon säger att det är självklart att sjukvården i nordöstra Skåne blir klart sämre efter flera år av besparingar, att det märks.
– Frågan är om vi kan erbjuda invånarna här en likvärdig vård som i resten av Skåne, säger hon.
I flera av sparförslagen pekar förvaltningarna på att man i slutänden inte kommer att behöva lika mycket personal som nu, i takt med att verksamhet dras ner. Samtidigt har den socialdemokratiskt ledda majoriteten i Region Skåne tidigare deklarerat att man inte ska säga upp personal.
– Vi har sammanlagt cirka 4 000 anställda i distriktet, och med så många finns det ett ständigt behov av att rekrytera, säger Lars-Göran Thulin.
Han säger också att personal i distriktet inte behöver bli utan jobb, men att alla kanske inte kan vara säkra på att ha samma arbete som de har i dag. Det har också markerats från regionledningen tidigare, likaväl som regionledningen har förklarat att personalen får se hela Region Skåne som sitt arbetsområde. Det kommer att visa sig när pusselbitarna kring Skånsk Livskraft faller på plats. Och det arbetet går dessvärre inte riktigt hand i hand med spardiskussionerna. När besluten om Skånsk Livskraft tas någon gång senare i år klarnar det exempelvis kring frågor om vilka sjukhus som får i uppdrag att göra vilka planerade operationer och behandlingar, och vilka som ska rikta in sig på någon annan specialitet.
Hässleholms sjukhus har i sitt sparförslag, som det presenterades i gårdagens tidning, bland annat räknat med att få en MR-kamera och att sjukhuset ska få mer pengar till särskilt vårdkrävande. Men går det inte igenom i hälso- och sjukvårdsnämnden måste sjukhuset ha ett reservförslag klart för andra besparingar.
Inte tagit ställning
Varken majoriteten eller de borgerliga har tagit ställning till sparförslagen som låg på politikernas bord på torsdagen. På många punkter är de överens. På andra inte.
Ett exempel där de inte är överens gäller att modifiera vårdgarantin och förändra regler om fritt vårdval.
– Det kan vi inte göra, eftersom det finns en nationell överenskommelse om det fria vårdsökandet. Därför markerar vi det i en reservation, säger Ing-Mari Nilsson-Axelsson.
De borgerliga vill också ha prioriteringar som är gemensamma för hela Skåne.
Enligt förslaget som var uppe i nämnden på torsdagen ska Centralsjukhuset spara 30 miljoner, primärvården lika mycket, Hässleholms sjukhus 25 miljoner och resten – av totalt 95 miljoner – ska spara av distriktskansliet och på den privata vården. Och i går tillkom alltså ett direktiv på ytterligare sammanlagt 10 miljoner.
Gunilla Ingels
