Jude Laws skickliga Hamlet

Och det är något lystmätet kittlande att uppleva det klassiska språket få kött och blod i händerna på Oscarsnominerade filmstjärnan Jude Law. I ett gästspel där biljetterna tog slut lika snabbt som till en arenarockkonsert.

Den engelskateatertruppen Donmar Warehouse intar i sex dagar händelsernas centrum i William Shakespearesnattsvarta tragedi "Hamlet". Borggården i Kronborg slott, där vålnaden efter huvudpersonens mördade fader konungen utkräver gruvlig hämnd. Hämnd på sin baneman till bror som efter utfört förvärv övertagit både tron och drottning. Hamlet, i sin ungdoms vitalaste kraft, med barnets naivitet där svart eller vitt är de enda alternativen intakt, drivs allt djupare ner i sorg, svek, hämndbegär och cynisk vuxenhet.

Kronborg slott är betydligt vackrare och mer romantisk än den kala gråsvarta fond av träverk som utgör scenografin i regissören Michael Grandageuppsättning. Skådespelarnas tidlösa kostymer går i samma gråtoner, färglöst för att spara paletten till Shakespeares omfångsrika flora av ord och handling. För ordrik är precis vad årets föreställning är. Inget har lämnats eller strukits – långrandigt i fel aktörs händer.

Flera välbekantatv-ansikten dyker upp i Donmar Warehouse teatertrupp med nära nog samtliga faller i skugga av Jude Laws dominans (inklusive Geraldine Jamessom gör en försiktig anonym Gertrud). Alla utom det pompösa riksrådet Polonius uttolkare, som även återkommer som cockneytrallande dödgrävare – en strålande Ron Cooki bägge kostymer som lekande lätt äger scenen som dess affischnamn.

Risken med en fixstjärna är just att regissörens fokus i mångt och mycket stannar där. Å andra sidan är karaktären Hamlet i sig en fixstjärna. Och Jude Law tar sig an uppgiften med en furiös spelskicklighet där varje ord, varje fysisk gest får en naturlig mening och rytm utan risk att falla över gränsen till överspel. Med tanke på den harang av repliker Shaekspeare och regissören utsätter sina huvudpersoner för, är det en snudd på briljant prestation publiken serveras, där varje stavelse får närvaro, innebörd och nyans. Lystmätet får per omgående se sig omsprunget av hantverksskicklighet i sitt esse.

Det är en kraftfull, arg, inte sällan smartlustig och självupptagen Hamlet skådespelaren porträtterar. Den förtvivlade, grubblande unge prinsen glimtar i Jude Laws famn bara bitvis förbi. På sin väg genom spelad galenskap förvandlar både han och ensemblen pjäsen stundtals till brittisk farskonst av hög kaliber, med smarta tvistar av parodi över sitt eget framförande.

Blir Jude Law Hamlet? Gång på gång. Scenen är hans. Hamlet är hans.

En kraftfull, högst levande, pulserande Hamlet där självsäker styrka utmanövrerar rollens andra ansikte – den existentiellt tvivlande ynglingen andra i bakgrunden.

Sällsamt blir det också till slut, när hovnarren Yoriks kranium vilar i huvudpersonens hand och Hamlets ilska smälter undan till vördnad inför en ljusare, lättare och för alltid svunnen tillvaro. Talet till Yorik är lika mycket ett tal till Hamlets för alltid svunna oskuldsfullhet.

Donmar Warehouses"Hamlet" fortsätter till Broadway i New York den 12 september.