Må rocken leva vidare

Det är med tunga steg man vandrar mot Arenascenen. Det är så tragiskt på något sätt, finns inte mycket att säga egentligen, en stor bit av den svenska rockens hjärta är på väg att försvinna. Det är sista gången man får se The Hellacopters.

Nöje • Publicerad 2 juli 2008

Jens ”Strängen” Robert Dahlqvist bränner av solon och karatesparkar på löpande band. Bild: Tom WallFoto:

Bandet som hade sin första spelning redan 94, och som visat Sverige att riktigt skitig rock är och förblir det skönaste som finns på en scen, vet var gitarriffens skåp ska stå. De är självsäkra, jordnära och lite skitiga, precis som sin musik. De drar igång en våg av jubel när de slänger hit efter hit i ansiktet på den rocksvältande publiken, som sviktar lite i antal.

Det är inte lite kanoner vi snackar om, nej du, de levererar låtar som I&apos;m In The Band, The Devil Stole The Beat From The Lord, Hopeless Case Of A Kid In Denial och min personliga favorit Carry Me Home, och man kommer hela tiden på sig själv med att flina dumt och nicka i takt.

Annons

Grabbarna har hållit på nu ett tag som ni vet, och det märks tyvärr på scenshowen. De kör sina vanliga moves och alla klassiska poser, det känns som om de går på rutin.

Men i det Stora hela får Strängen och Nicke, med sin ryska militärkeps, ett klart godkänt. Tack för allt killar, vi kommer sakna er.

Fredrick Lewandowski

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons