Magiskt mys med Radiohead

De har influerat en hel generation musiker och band som Muse och Coldplay kan bara buga, bocka och tacka för 1997:s släpp av OK Computer. De hade antagligen aldrig kommit så långt som de gjort utan Radiohead.

Det är ett mystiskt band, i alla fall nu för tiden. Sedan den soundmässiga vändningen runt 2000 har de tagit ut svängarna rejält. Inte mig emot alls! Jag gillar deras senare sound väldigt mycket mer. Det kan beskrivas som väldigt elektroniskt experimenterande, luftigt och väldigt modernt. Thom Yorkes karakteristiska falsettstämma över det skapar en kosmiskt gungande stämning. Hela tiden redo att bryta ut i musikaliskt kaos och inferno, vilket det gör. Många gånger om.

Kvällens spelning präglades hårt av stämningsskapande, lek med olika färger på scenen för att bestämma stämningen, rött förmedlade den ena känslan medans blått var något annat. De lyckades väldigt bra med att hålla ihop ett flyt, att förändra uttrycket på scenen. Utan att förlora den röda tråden. Spelningen eskalerade, ökade i intensivitet för varje låt. Det blev påträngande mäktigt i slutklämmen och gåshuden knottrade sig över hela kroppen. Radiohead har verkligen många starka spår att få gåshud till, exempelviss Weird Fishes Arpeggi. Underbart när man bara kan sätta sig ner och bara njuta av musik, för det var så bra att knäna vek sig.

Att de också nyttjar sina instrument på diverse spännande sätt är alltid kul. Vem av er har t.ex. provat att spela elgitarr med stråke? Ge er annars på att spela gitarr och samtidigt spela piano med gitarrhuvudet. Intressant lösning på ett problem då man vanligtviss brukar ta in extra personal.

Jag är tagen och närmast rörd ända in i hjärtat, det här var otroligt bra på ett jättetrevligt vis. Gå och se själva så fort ni får chansen, för det här ska upplevas live.