Somrarna med Nostra

Men förutom det brottsliga draget finns det fler gemensamma trådar mellan 1997 års premiär, och årets finalpjäs. En är kärntruppen med manusförfattaren Frans von Hal i spetsen, en annan är musikens roll, en tredje att materialet är hämtat ur den nordostskånska verkligheten. Här har traktens personer och egen historia getts nytt liv, verklighet har mött fantasi och sommar efter sommar har jag insett vilken bärkraft och vilken rikedom det finns i just detta. Att gräva där du står.

Draget att börja med traktens mörka historia var omtvistat men, visade det sig, genialt. Än i våra dagar finns familjedramat i Yngsjö och avrättningen av Anna Månsdotter 1890 på fängelset i Kristianstad kvar som ett vagt orosmoln över trakten, och flera är de Yngsjöbor som fått frågor om byns historia. Vem i trakten ville nu inte ta del av sin egen historia? Vem utanför ville inte veta mer? Ingen av alla senare Nostrauppsättningar har nått samma succé, och man nådde såväl teatervänner, som mer ovana teaterbesökare.

Nostra återkom till Månsdotter genom det starka psykologiska kammardramat "Yngsjömörderskans sista resa" (2003). Man har även, bland annat, berättat om bygdens Harry Martinson, satt ljus på Hellströms roman "Snörmakare Lekholm" (en strålande uppsättning inne på Kristianstads Teater 2001, som inte fick det genomslag den var värd) och granskat sommargästerna (i den mindre lyckade skrönan "Di vidRøvade", 2006).

Nostra har gett Yngsjö ett nytt sommarliv, inte minst genom att de under senare åren byggt ut verksamheten med sina måndagsträffar.

Att resan nu är slut är sorgligt, och en stor förlust för en vacker sommartrakt där kulturen lever på undantag. Kvar finns öltält, handboll i sanden och en och annan känd artist.