Underdogs i simhallen
– Det är ett klassiskt sätt att berätta en underdog-historia, berättar Måns Herngren när TT Spektra besöker inspelningen av "Allt flyter – tillsammans i världen på rygg" i Berlin.
Denna dag håller man till i ett stort hotell i centrum. Det som ska filmas är scenen där det svenska konstsimslaget anländer till de stundande världsmästerskapen i konstsim och blir presenterade för sina konkurrenter. Det är en inspelningsdag som fylls av förtretligheter; ett sextiotal statister ska göra olika saker i bakgrunden, vilket är komplicerat nog bara det. Två av de lampor som ska lysa upp den stora hotellfoajén går sönder, det hela försenas med flera timmar. Herngren suckar:
– I går filmade vi på den gamla Olympiastadion från 1930-talet. Det var tvunget att vara bra väder, meteorologerna hade hotat med regn och vi var jätteoroliga. Om det hade regnat hade vi varit stekta. Men det gick bra. Och då tänkte vi att när vi nu skulle filma inomhus var det väl inget att vara oroliga för. Men
så blev det kaos här i stället och vi blev kokta. Handlingen i "Allt flyter" är enkel. Ett gäng killar i 40-årsåldern som i åratal spelat innebandy tillsammans och som "suger fett", som Herngren säger, börjar av olika orsaker att ägna sig åt konstsim. Det är en sport som numera mest har kvinnliga deltagare, men som i slutet av 1800- och början av 1900-talen var en manlig sport. Sedan 1930-talet har det varit kvinnorna som totalt dominerat. I filmen utvecklas det som först bara är en udda sysselsättning till någonting mer seriöst, och det slutar med att laget deltar i (det fiktiva) VM i Berlin.
Manuset har kulturjournalisten Jane Magnusson skrivit, som också är initiativtagare till Stockholm konstsim herr – ett konstsimlag som också var ett kulturprogram i tv.
Rollerna spelas av bland andra Jonas Inde, Benny Haag och Peter Gardiner. De har alla legat i hårdträning i vattnet sedan i oktober.
– Det var ju en förutsättning, att de lärde sig konstsim. Och det var svårare än man kan tro, säger Herngren, som under regiarbetets gång själv också prövat på det han berättar om.
– Jodå, jag har satt mig in i det och några gånger, när någon av skådespelarna inte kommit, har jag fått hoppa i. Men jag har fortfarande inte lärt mig hur man ligger och flyter. Det är jäkligt svårt..
I klassiska olympiastadion. Herngren är fortfarande nästan lite tagen av att man fick filma inne på den klassiska olympiastadion.
– Jag ville verkligen göra slutscenen där. Först sade alla nej, men vi envisades och lyckades till sist. Och de tyska filmarbetare vi hyrt in är verkligen förvånade - de kan berätta om en rad tyska filmer som fått nobben. Men det var tufft. Vi hade tid från två på natten fram till lunch, inte en minut längre. Efter Berlin åker teamet tillbaka till Sverige för att filma under Pridefestivalen i Stockholm. Premiär för filmen, som kostar 24,5 miljoner, kommer det att bli på juldagen. Och den hotande premiärkrocken mellan "Allt flyter" och fortsättningen på "Vi hade i alla fall tur med vädret" är över.
Den sistnämnda har fått premiärdatum i början av december.