Barncanceröverlevare riskerar fel behandling
Resultatet kommer från en ny studie som undersöker symptom både för depression och så kallad hjärntrötthet hos barncanceröverlevare. Tillstånden är vanliga för personer som har haft barncancer och kan nästan tyckas oskiljaktiga i hur de uttrycker sig. Däremot är möjligheterna för behandling väldigt olika.
– Hjärntrötthet är jättesvårt att behandla och vi har egentligen inte har någon tillgänglig behandling mot det, säger Elin Irestorm, neuropsykolog vid Lunds universitet, som har lett studien.
Däremot kan depression både behandlas med medicin och psykologisk behandling.
– Att då få höra att man har tillstånd som inte är behandlingsbart när man egentligen har något som är jättelätt att behandla är katastrof, säger Elin Irestorm.
Finns skillnader
I nuläget ingår inte screening av hjärntrötthet och depression i uppföljningsprotokollen efter barncancer. Eftersom tillstånden liknar varandra behöver vården börja testa överlevarna för båda. Risken blir annars för stor att det ena misstas för det andra, menar Irestorm.
– Man kan inte utreda hjärntrötthet om man inte samtidigt utreder depression, säger hon.
Trots likheterna finns symptom som skiljer tillstånden åt.
– En sak som man nästan bara ser hos hjärntrötthet är ljudkänslighet, som man inte brukar se vid depression. En annan sak är dygnsrytm. De som lider av hjärntrötthet mår bäst på morgonen och sedan blir det värre under dagen. Vid depression brukar det vara tvärtom, säger Elin Irestorm.
Uppföljning kan komma
Att screena för hjärntrötthet och depression är inte alls en dum idé, tycker barncancerforskare Marianne Jarfelt, som är ordförande för den arbetsgrupp som tar fram riktlinjer för hur överlevare av barncancer ska följas av vården.
– Det är något som med stor sannolikhet kommer hända. Det är viktigt att alla barncanceröverlevare får samma möjligheter att få adekvat hjälp och då gäller det att alla undersöks på samma sätt, säger hon.
TT: Varför är det inte en del av uppföljningen nu?
– Det är inte med i så strukturerad form ännu eftersom det har saknats kunskap och bra instrument för att göra det. Den nya studien bidrar till ökad kunskap.
Fakta: Mer om studien
Studien är en del i en större avhandling om hjärntrötthet efter barncancer och genomfördes vid Skånes universitetssjukhus.
I studien deltog 60 barn som behandlats för cancer och 60 friska barn som ingick i kontrollgruppen. Barnen var i åldrarna 8–18 år.
Barnen i båda grupperna fick genomgå en utvärdering med hjälp av ett instrument där man undersöker fem olika typer av utmattning: allmän, fysisk och mental utmattning, samt motivation- och aktivitetsnivå.
70 procent av barnen som haft hjärntumör och 30 procent av barnen som haft akut lymfatisk leukemi efter att de överlevt cancern drabbades av hjärntrötthet i studien.
Fakta: Mer om studien
Hjärntrötthet är ingen diagnos, utan flera olika symptom. Hjärntrötthet kan uppkomma efter neurologiska sjukdomar, hjärnskador, stroke, hjärnskakning, sjukdomar så som hypetyreos eller utmattningssyndrom.
Det finns ingen specifik behandling för hjärntrötthet, men lagom fysisk aktivitet och god sömn förbättrar tillståndet. Det främsta rådet till de som lider av hjärntrötthet är att utarbeta strategier för att hushålla med sin energi.
Symptom på hjärntrötthet är svårigheter med minne och koncentration, att man är långsammare än vanligt, ljud-, stress- och ljuskänslighet och att man har svårare att reglera känslor. Tröttheten beskrivs om en extrem energilöshet utan koppling till vanliga saker så som sömnbrist eller stress.
Källa: Hjärntrötthet, en patientguide, Barncancerfonden