Skolverket missnöjt med svenskt matteresultat

TT har tagit del av den internationella Timss-rapporten, en sifferspäckad sak på drygt 600 sidor, som nu offentliggjorts. Sverige fick i stort sett samma poäng i matematik och naturvetenskap som vid det positiva trendbrottet 2015.

Såväl fjärde- som åttondeklassarna presterar ett par poäng bättre i matematik, medan det i naturvetenskap i stället blev tre respektive en poäng sämre. Samtliga förändringar är så små att de ligger inom felmarginalen.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson framhåller dock att den negativa kunskapsutvecklingen från början av 2000-talet är bruten.

– Vi ser att trendbrottet som Skolverket talade om 2015 är bekräftat, särskilt i årskurs åtta, säger han.

Samtidigt uttrycker han viss frustration, bland annat över att Sverige presterar under OECD-snittet i matematik.

– Det säger oss att vi bör vara fortsatt uppmärksamma på svenska elevers resultat i matematik. Matematik är inte svenska skolans bästa gren, säger Peter Fredriksson.

På TT:s fråga om resultaten kan ses som något annat än en besvikelse svarar Fredriksson:

– Det är klart att jag hade en förhoppning att resultaten i matematik skulle vara lite bättre.

– Så ja, lite besviken tror jag att jag kan säga att jag är, att resultaten i matematik inte är bättre, att vi inte tagit det där steget så vi kan säga att vi är över OECD-snittet.

I rapporten syns även skillnader mellan olika elevgrupper, poängterar generaldirektören. Det gäller i både matematik och naturvetenskap för både årskurs fyra och åtta. Skillnaderna har ökat sedan 2011.

– Det är väl känt att vi har problem med likvärdigheten i svensk skola, kommenterar Peter Fredriksson.

Migrationsbakgrunden har betydelse, men ännu viktigare för skillnaderna är den socioekonomiska bakgrunden. För att lyfta resultaten krävs bland annat fler legitimerade lärare, bättre läromedel och fler relevanta stödfunktioner som specialpedagoger. Men skolsegregationen måste också brytas.

– Skolsegregationen beror framför allt på en boendesegregation. Vi har en samhällsutveckling som leder till att skolor i större utsträckning får väldigt olika förutsättningar och utmaningar, säger Peter Fredriksson.

Han är också orolig att pandemin och nedskärningar på många håll i Skolsverige ska leda till försämringar i nästa internationella studie.

– Jag var lite mindre orolig under våren, men jag är mer orolig nu eftersom det här pågår fortfarande och förmodligen kommer pågå, säger Peter Fredriksson.

Pandemins effekt på ekonomin med ökad arbetslöshet, utsatthet och utanförskap kan även påverka elevernas möjligheter att lyckas, säger han.

– Det finns verkligen anledning att känna oro för skolans möjlighet att värna om kvaliteten, men också för en samhällsutveckling där fler hamnar i utanförskap, vilket vi vet har betydelse för skolans möjligheter.

Dirk Hastedt, chef för den Timss-ansvariga forskningsorganisationen IEA, tycker att Sverige har ett bra resultat.

– Självklart vill man alltid se förbättringar, men jag tycker att man kan vara nöjd med ett oförändrat resultat efter en förbättring, säger Dirk Hastedt.

Han pekar också på ett annat svenskt resultat som han tycker är “utmärkt”, nämligen en ökande andel som presterar på avancerad nivå i matematik. Andelarna är nu 8 procent av fjärdeklassarna och 5 procent av åttondeklassarna.

Globalt har mer än en halv miljon elever i 64 länder/regioner deltagit i Timss 2019.

Inte alls oväntat har Singapore överlägset bäst resultat, med de högsta poängen i samtliga fyra tester – precis som 2015. Bland de allra bästa återfinns också Taiwan, Sydkorea och Japan som hörde till toppskiktet även 2015.

Dirk Hastedt konstaterar att det finns ett starkt fokus på goda studieresultat – och ofta stark press på eleverna – i dessa länder. När han besökte skolor i Singapore såg han att topprestationer till och med syntes på klädseln.

– Den bästa klassen i varje årskull hade en avvikande färg på sina skolskjortor, för att stila. Så om resten av eleverna hade gula skjortor hade de blå, för att signalera att de presterat bäst. På en annan skola berättade lärarna att de hade minst 200 timmar vidareutbildning årligen. Fortbildning är mycket starkt betonat, säger Dirk Hastedt.