Annons
Nyheter

Det här är sanktionshoten mot Ryssland

Nya sanktionspaket mot Ryssland diskuteras just nu i väst, ovanpå de sanktioner som redan har införts efter Rysslands annektering av Krim 2014.
Men de mest kännbara straffåtgärderna ser osannolika ut, enligt SEB-strategen Per Hammarlund.
Ekonomi • Publicerad 6 februari 2022
Ett stopp för öppnandet av den nya gasledningen från Ryssland till Tyskland, Nord Stream 2, har pekats ut som en tänkbar straffåtgärd mot Ryssland om det blir nya ryska angrepp mot Ukraina. Arkivbild.
Ett stopp för öppnandet av den nya gasledningen från Ryssland till Tyskland, Nord Stream 2, har pekats ut som en tänkbar straffåtgärd mot Ryssland om det blir nya ryska angrepp mot Ukraina. Arkivbild.Foto: Bernd Wuestneck/AP/TT
Ryska förband deltar just nu i en omstridd gemensam militärövning med grannlandet Belarus.
Ryska förband deltar just nu i en omstridd gemensam militärövning med grannlandet Belarus.Foto: Rysslands försvarsdepartement/AP/TT

Tanken är att sanktionsplanerna ska avskräcka Vladimir Putins Ryssland från ytterligare angrepp på Ukraina – grannlandet i söder där det sedan den ryska annekteringen av Krim 2014 pågår strider mellan ukrainska regeringsstyrkor och separatister med ryskt stöd, som på åtta år krävt cirka 14 000 dödsoffer.

USA är pådrivande i sanktionssamtalen, medan det går att utläsa en viss tvekan i flera EU-länder. Däribland i Tyskland, som är direkt beroende av rysk gas för sin elproduktion.

Mot Putins inre krets

Annons

Storbritannien – som redan infört sanktioner mot 180 ryssar och 48 ryska organisationer och företag sedan 2014 – spelar en avgörande roll i arbetet med att ta fram ett gemensamt beslutsunderlag inför sanktioner. Inte minst då London i princip sedan Sovjetunionens fall 1991 haft en strid ström av stora ryska investeringar.

De nya sanktioner det skissas på tar enligt tidningen Financial Times sikte på Vladimir Putins inre krets, de så kallade oligarkerna och deras familjemedlemmar. Där kan det bli frågan om inreseförbud och frysta tillgångar i väst.

Det diskuteras enligt den vanligen välunderrättade tidningen även en svartlistning av systemviktiga ryska banker, som Sberbank, VTB, Gazprombank, och möjligheten att helt stänga ute Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift – ett sanktionsvapen som användes mot Iran 2012.

Andra förslag som cirkulerat är att helt förbjuda västliga investerare att köpa ryska statspapper eller att USA rakt av förbjuder finansiella transaktioner i dollar med ryska företag.

Stänga ute Ryssland från Swift

Vissa EU-länder ska även ha föreslagit att stänga av Ryssland från möjligheten att använda sina dragningsrätter i Internationella valutafonden (IMF), rapporterar Financial Times.

Ett annat sanktionsspår är det som USA använt mot kinesiska Huawei, det vill säga ett förbud mot export av teknik, mjukvaror, komponenter och annan strategiskt viktig utrustning mot vissa ryska företag.

Sanktioner som stänger ute ryska banker från marknaden eller slänga ut Ryssland från Swift-systemet skulle snabbt drabba rysk ekonomi hårt. Men priset skulle bli för högt för Västeuropa, som är beroende av att kunna köpa rysk gas och och olja, enligt Hammarlund.

– Jag ser det som osannolikt i närtid, säger han om dessa typer av mer långtgående sanktioner.

"En väldigt sannolik sanktion"

Mer realistiskt är enligt Hammarlund att väst inför Huawei-liknande sanktioner mot utvalda ryska företag och/eller att man stoppar öppnandet av Nord Stream 2, den nya gasledningen mellan Ryssland och Tyskland. Detta skulle ge långsiktiga problem för ryska ambitioner, både ekonomiskt och militärt.

– Att man aldrig tar Nord Stream 2 i bruk ser jag som en väldigt sannolik sanktion, säger SEB-strategen.

Annons

För att få med Tyskland på detta – med tanke på det tyska beroendet av rysk gas för sin elproduktion – krävs dock först att Putin går vidare med direkta angrepp mot ukrainsk militär eller till exempel aktivt försöker få till ett politiskt maktskifte i Kiev, enligt Hammarlund.

– En mindre militär upptrappning mellan rebellkontrollerade områden och resten av Ukraina kanske Nord Stream 2 skulle överleva, säger han.

Bakgrund: Marknaden skakas av geopolitisk oro

Den senaste tidens allt mer spända läge mellan Ryssland och väst kring Ukraina har skakat marknaden – inte minst den ryska.

Rubeln

Den ryska valutan har i inflations- och räntefrossan som präglar marknaden fallit mer än andra tillväxtvalutor, trots de höga olje- och gaspriserna. Detta eldar i sin tur på den redan höga inflationen och slår därmed mot den ryska befolkningens köpkraft. Detta kan på sikt bli ett problem för president Vladimir Putin när han ska mobilisera det ryska folket bakom sina utrikespolitiska ambitioner.

Moskvabörsen

Den ryska börsen i Moskva har samtidigt fallit tydligt mer än västeuropeiska börser i turbulensen hittills i år. Går man tillbaka till toppnoteringarna i oktober i fjol har Moex-index tappat omkring en fjärdedel av sitt värde. Det så kallade RTS-index, där börskurserna är dollarjusterade, har rasat ännu mer – ned med 35 procent från i höstas till bottennappet den 24 januari.

Finansieringen

Det har på senare tid kommit tecken på att den ryska staten har fått vissa problem på den internationella kapitalmarknaden, med stigande pris för försäkringar mot inställda betalningar på CDS-marknaden. Men i onsdags kunde finansdepartementet i Moskva räkna hem ett nytt obligationslån på 74,7 miljarder rubel (drygt nio miljarder kronor). Fast auktionen av de så kallade OFZ-obligationerna, med en snittränta på 9,59 procent, genomfördes efter två veckor där motsvarande auktioner ställts in. Och andelen utländska långivare som till slut var villiga att satsa på ryska statspapper var ovanligt liten.

Tillväxten

Den ryska ekonomin fick ett rejält lyft 2021 och avslutade året på en tillväxt i årstakt på drygt 5 procent. Men i år väntas den ryska tillväxten bromsa in till 2,8 procent, enligt den senaste prognosen från Internationella valutafonden (IMF).

Centralbanken i Moskva laddar upp för räntehöjningar, för att dämpa det ovanligt höga inflationstrycket. Rysslands inflation har passerat 8 procent och rör sig enligt indikatorer upp mot 9 procent, med kraftiga prislyft på både livsmedel och energi.

Inflationsmålet ligger på 4 procent och marknaden räknar därför med en höjning av styrräntan med 1 procentenhet till 9,5 procent i veckan. Många ser det även som troligt att det sedan följer en höjning till redan i mars.

Osäkra utsikter

Rubeln har återhämtat sig från bottennappet på 80:41 rubel per dollar förra veckan – den näst lägsta rubelkursen sedan pandemiutbrottet 2020. Nu ligger kursen på cirka 76 rubel per dollar – trots fortsatt stor osäkerhet kring sanktioner och hur den geopolitiska konflikten kring Ukraina slutar.

Rubeln har bland annat stärkts sedan den ryska regeringen hävdat att det finns en plan på plats för att hantera effekterna av västliga sanktioner. Draghjälp kommer även från att allt fler marknadsaktörer räknar med en högre rysk styrränta framöver och att centralbankens reserver för att gå in och stödköpa rubel är så stora som de är.

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons