Dödläge i Nordirland efter omvälvande val
Sinn Féin, det irländska republikanska partiet som har som mål att återförena Nordirland med Irland, blev största parti i valet till församlingen Stormont i Belfast. Därför kommer det för första gången få möjlighet att nominera landsdelens försteminister.
Enligt Långfredagsavtalet från 1998 – som satte punkt för över 30 års våldsamheter i den nordirländska konflikten – ska den brittiska landsdelen dock styras i ett slags samlingsregering. Rivalerna i Demokratiska unionistpartiet (DUP) måste alltså vilja ta plats i nytt styre för att ett sådant alls ska kunna ta form.
"Folket har talat"
Sinn Féin får 27 av de totalt 90 mandaten i Stormont. DUP får 25 och Allianspartiet, som försöker hålla sig vid sidan om den traditionella uppdelningen mellan Irlandsvänliga nationalister och Londonsinnade unionister, får 17.
– Folket har talat och nu är vårt jobb att dyka upp. Jag förväntar mig att andra också dyker upp, säger Sinn Féins ledare i Nordirland, Michelle O'Neill, som förväntas bli nominerad till försteministerposten.
Men DUP valde för bara några månader sedan att hoppa av den samlingsregering som de själva ledde. Det skedde i protest mot den brittiska regeringen och det så kallade Nordirlandsprotokollet, som behandlar gränsfrågor för den enda brittiska landsdel som har landgräns mot ett EU-land, det vill säga Irland.
Sinn Féins centrala ledning säger å sin sida att en folkomröstning om Nordirlands framtid kan bli aktuell inom fem års tid, men det är bara Storbritanniens regering som kan ta initiativ till en sådan folkomröstning.
Sändebud från London
Storbritanniens justitieminister Dominic Raab lyfter fram att 58 procent av de nordirländska väljarna röstade på partier som vill att Nordirland fortsätter vara en del av Storbritannien – och därmed "för stabilitet".
– Jag anser att det är lika tydligt att den stabiliteten sätts på spel av problemen med Nordirlandsprotokollet, säger Raab.
– Vi (den brittiska regeringen) vill se ett styre ta form i Belfast, att partierna går samman för att ge folket den stabiliteten.
Partierna har 24 veckor – ungefär ett halvår – på sig att komma överens om ett samlat styre. Annars väntar nyval.
DUP står fast vid att Nordirlandsprotokollet måste slopas. Partiet befarar att det försätter Nordirland i ett slags limbo mellan Storbritannien och EU. Den brittiska regeringen säger sig ännu vilja förhandla om detta med EU.
Storbritanniens minister med ansvar för Nordirlandsfrågor, Brandon Lewis, kommer att träffa partiledarna i Belfast på måndag.
Bakgrund: Konflikten i Nordirland
Nordirland är en del av Storbritannien och styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen. När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.
Det utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA), som slogs för ett enat Irland, och protestantiska halvmilitära grupper, som ville behålla banden till Storbritannien, gjorde sig skyldiga till blodiga attentat. Omkring 3 700 människor miste livet i den drygt 30 år långa våldsamma perioden, som brukar kallas för "The troubles".
Ett fredsavtal slöts 1998 och steg för steg har livet i Nordirland normaliserats, även om våldet inte har försvunnit helt. Alla problem kunde inte lösas och fredsprocessen har varit kantad av kriser.
Storbritanniens komplicerade utträde ur EU har väckt farhågor om att konflikten ska blossa upp igen, eftersom den öppna gränsen mellan Nordirland och Irland påverkas.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet
Bakgrund: Konflikten i Nordirland
Nordirlands politiska partier är i huvudsak uppbyggda kring sin syn på tillhörigheten till Irland eller Storbritannien, snarare än traditionell höger-vänster-politik.
I Nordirland får väljarna rangordna kandidater, i stället för att endast kryssa för en. Fördelningen av väljarnas förstahandsröster i torsdagens regionalval blev följande (med differens mot valet 2017 inom parentes):
Sinn Féin (vänsternationalistiskt): 29 procent (+1.1)
Demokratiska unionistpartiet, DUP (unionister): 21,3 (-6,7)
Allianspartiet (neutrala): 13,5 (+4,5)
Ulsters unionistparti, UUP (unionister): 11,2 (-1,7)
Socialdemokratiska partiet, SDLP (nationalister): 9,1 (-2,9)
Traditionella unioniströsten, TUV (unionister): 7,6 (+5,1)
I det sittande regionparlamentet finns även ledamöter från Gröna partiet, och vänsterpartiet PBP.
Källa: Irish News, BBC.