Annons
Nyheter

Dragkamp om öriken när klimatklockan klämtar

Kinas ivriga uppvaktning av önationer i Stilla havet har fått ett yrvaket USA att inleda en egen charmoffensiv.
När stormakterna ger sig in i en geopolitisk dragkamp tickar klimatklockan för de små länder som är världens mest sårbara.
Stilla havet • Publicerad 3 september 2022
Den stigande havsnivån orsakar många problem för Stillahavsländerna. Här är Funafuti, huvudön i landet Tuvalu, sedd från luften år 2011. Arkivbild.Foto: Alastair Grant/AP/TT
Kina och Salomonöarna har knutit an under flera års tid. Här träffas Kinas premiärminister Li Keqiang och Salomonöarnas premiärminister Manasseh Sogavare i Peking i oktober 2019. Arkivbild.Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
Kinas utrikesminister Wang Yi var på sommarturné bland de små Stillahavsnationerna.Foto: Johan Hallnäs/TT
Missnöje med regeringen ledde till stora protester i Salomonöarnas huvudstad Honiara i november 2021. De riktades delvis mot den kinesiska minoritetsgruppen och stadens Chinatown-område, som här ses vandaliserat. Arkivbild.Foto: Piringi Charley/AP/TT
Australiens premiärminister Anthony Albanese skakar hand med Ratu Inoke Kubuobola, Fijis särskilda Stillahavssändebud, vid ankomst till den fijianska huvudstaden Suva i juli. Arkivbild.Foto: Joe Armao/AP/TT

I maj reste Kinas utrikesminister Wang Yi på turné från ö till ö i Oceanien. Han skakade hand med ledare i länder från Östtimor i väst till Tonga och Kiribati österut. Med sig hade han ett stort och konfidentiellt samarbetsavtal.

När Stillahavsnationerna samlades för ett toppmöte i Fiji för att diskutera avtalet läckte det ut och väckte internationell uppmärksamhet. Kina hade givit generösa ekonomiska löften – med motkrav om bland annat ett stort säkerhetssamarbete och tillgång till naturresurser.

Annons

Framför allt USA-kopplade stater satte sig på tvären. Mikronesiens president David Panuelo författade ett långt brev till sina kollegor där han varnade för dolda kinesiska avsikter och farliga följder:

"… allra minst ett nytt kallt krig och i värsta fall ett världskrig."

Avtal föll

Länderna nådde inget samförstånd och avtalet föll, men flera av dem nådde andra överenskommelser med Kina i stället.

Kinas plan väckte oro hos USA, Australien och Nya Zeeland. Östaterna i Oceanien har allt sedan andra världskriget haft starka band till dessa länder och andra i väst, men västledare har vänt sina blickar åt andra håll. Bistånd har skurits ned och ambassader har stängts.

Då har Kina klivit in och försökt öka sitt inflytande. Kina vill vara en "god broder" på lång sikt, har enpartistatens högste ledare Xi Jinping låtit meddela.

Förra hösten uppstod förhållandevis stora protester i Salomonöarna, delvis riktade mot regeringens Kinapolitik. Australien och Nya Zeeland skickade militära styrkor för att återställa ordningen.

Premiärministern Manasseh Sogavare tackade de större grannarna för hjälpen – men anklagade samtidigt "andra makter" för att ligga bakom protesterna.

– Jag vill inte nämna några namn, vi kan lämna det där. Vi vet vilka de är, sade Sogavare till australiska ABC News.

I april ingick Salomonöarna en säkerhetspakt med Kina, som öppnar för en militär kinesisk närvaro i landet. I Kiribati har man sonderat möjligheterna till något slags basbygge.

Lovar bättring

USA lade tidigt i år fram en ny strategi för Stillahavsområdet där det understryks att regionen är av högsta vikt för Biden-regeringen. Strategin motiveras till stor del med det man beskriver som en aggressiv kinesisk kampanj för att säkra inflytande, i synnerhet i Stilla havet.

Annons

Amerikanska dignitärer har rest i skytteltrafik till regionen. I juli höll vicepresidenten Kamala Harris ett ångerfullt tal inför önationernas ledare via länk.

– Vi tillstår att Stillahavsöarna inte nödvändigtvis har fått den diplomatiska uppmärksamhet och det stöd som ni förtjänar under de senaste åren, sade hon, och lovade omedelbar bättring.

En ny amerikansk handelspakt har bildats med en grupp närstående länder. Minst tre amerikanska ambassader ska öppnas.

Australiens nya regering beskriver pakten mellan Salomonöarna och Kina som ett historiskt missöde för australisk del. Biståndet har höjts och såväl premiär- som utrikesministern har rest runt i området.

– En av sakerna vi behöver göra är att bygga personliga relationer mellan Australien och våra vänner i Stilla havet. För att säkerställa att våra intressen, liksom deras intressen, försvaras, sade premiärminister Anthony Albanese efter ett toppmöte i Salomonöarna i juli.

"Spelar mindre roll"

Inför stormakternas intressen försöker de små örikena slå vakt om ett självbestämmande. Men de är också väldigt sårbara.

Vanuatu, Salomonöarna och Tonga hålls fram som de länder i världen som löper störst risk att drabbas av katastrofer. Flera länder har redan förlorat mindre öar till följd av klimatförändringarna.

– Geopolitiska poänger spelar föga roll för någon vars samhälle glider ned i de stigande haven, sade Fijis premiärminister Frank Bainimarama vid det kinesisk-oceaniska toppmötet i maj.

Fakta: Stilla havets många öar

I södra Stilla havet finns en stor grupp mer eller mindre självständiga önationer, ost och nordost om Australien och norr om Nya Zeeland. De flesta av dem är utspridda över stora havsområden.

Fiji (omkring 880 000 invånare), Salomonöarna (drygt 600 000), Vanuatu (omkring 300 000), Samoa (omkring 200 000), Kiribati (omkring 120 000), Mikronesiska federationen (omkring 100 000), Tonga (omkring 100 000), Marshallöarna (drygt 60 000), Palau (omkring 18 000), Tuvalu (omkring 11 000), Nauru (omkring 10 000).

Dessutom finns befolkade områden, territorier och öar som tillhör andra länder men har visst självstyre:

Franska Polynesien, Nya Kaledonien, Wallis- och Futunaöarna (Frankrike).

Guam, Nordmarianerna och Amerikanska Samoa (USA).

Cooköarna, Niue och Tokelau (Nya Zeeland).

Vid sidan av Australien och Nya Zeeland brukar Oceaniens öriken delas in i tre underregioner: Melanesien, Mikronesien och Polynesien.

Den stora ön Nya Guinea, som består av landet Papua Nya Guinea i öst och indonesiskt territorium i väst, brukar räknas till Melanesien. Påskön, som tillhör Chile, och den amerikanska delstaten Hawaii brukar räknas till Polynesien.

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons