Ekonomin minskar – Sverige i EU-botten
EU-kommissionens höstprognos i dag är full av mörka moln, framför allt beroende på konsekvenserna av Rysslands krig i Ukraina.
– Vi förväntar oss att EU:s ekonomi kommer att minska, både under det sista kvartalet i år och de första kvartalet nästa år, säger ekonomikommissionären Paolo Gentiloni på en presskonferens i Bryssel.
Tillväxten för 2022 väntas visserligen landa på 3,3 procent – aningen mer än de 2,7 procent som det siades om i sommarprognosen – men det beror främst på starka siffror från början av året, när länderna fortfarande lyfte starkt efter coronapandemin.
"Brutalt krig"
I fredagens höstprognos konstateras att "ökad osäkerhet, höga energipriser, undergrävande av hushållens köpkraft, svagare omvärld och tuffare ekonomiska villkor gör att EU, eurozonen och de flesta medlemsländerna hamnar i recession under årets sista kvartal".
– Vi går mot slutet av ett år som dominerats av krigets återkomst till vår kontinent, ett brutalt krig, fört av Ryssland, säger Gentiloni.
Det gör i sin tur att tillväxten 2023 bara väntas landa i futtiga 0,3 procent, innan en tillväxt på 1,6 procent kan förväntas för år 2024.
Ljuset i mörkret är ändå den låga arbetslösheten och det faktum att ekonomin trots allt gick starkare än väntat i början av 2022.
"Men en stark arbetsmarknad och reformer och investeringar från Faciliteten för återhämtning och motståndskraft (EU:s stora coronastöd, RRF) borde hjälpa för att stödja ekonomin. Vårt fokus ligger nu på att stödja de mest sårbara med riktade åtgärder", säger EU:s högste finansansvarige viceordförande Valdis Dombrovskis i ett pressmeddelande.
Botten-Sverige
Sverige tillhör de länder som drar ner siffrorna. I år tror EU-kommissionen på en tillväxt på 2,9 procent, som dock förvandlas till -0,6 procent under 2023, följt av en svag uppgång på 0,8 procent år 2024.
Enda övriga minusländer för nästa år är bjässen Tyskland (också 0,6 procent) samt Lettland (0,3 procent). Även för övriga länder förutspås dock ytterst minimal tillväxt, bortsett från för Irland (+3,2 procent) och Malta (+2,8 procent).
– Vi har några svåra månader framför oss, konstaterar Paolo Gentiloni i Bryssel.
Fakta: EU:s höstprognos
Så här siar EU-kommissionen om medlemsländernas tillväxt under 2023, i procent av BNP:
Irland: 3,2 procent
Malta: 2,8
Rumänien: 1,8
Bulgarien: 1,1
Spanien: 1
Grekland: 1
Kroatien: 1
Luxemburg: 1
Cypern: 1
Slovenien: 0,8
Polen: 0,7
Portugal: 0,7
Estland: 0,7
Nederländerna: 0,6
Slovakien: 0,5
Litauen: 0,5
Frankrike: 0,4
Italien: 0,3
Österrike: 0,3
Belgien: 0,2
Finland: 0,2
Tjeckien: 0,1
Ungern: 0,1
Danmark: 0,0
Lettland: -0,3
Sverige: -0,6
Tyskland: -0,6
Eurozonen: 0,3
Hela EU: 0,3
Källa: EU-kommissionen
Fakta: EU:s höstprognos
EU-kommissionen räknar i sin höstprognos med 2,9 procents tillväxt i Sverige 2022, följt av -0,6 procent 2023 och plus 0,8 procent 2024.
Arbetslösheten landar enligt EU:s sätt att räkna på 7,2 procent i år, följt av uppgångar till 7,6 respektive 7,8 procent under 2023 och 2024. Det är en bra bit över den totala EU-siffran på 6,2 procent för 2022. Högst arbetslöshet i EU beräknas i år för Spanien på 12,7 procent, medan Tjeckien och Polen ligger lägst, på 2,7 procent.
Inflationen i Sverige beräknas till 8,1 procent i år, mot 6,6 procent 2023 och 1,8 procent 2024. I EU totalt ligger inflationen på 9,3 procent. Värst är läget i Litauen med 18,9 procent, medan Frankrike ligger lägst, på 5,8 procent.
Källa: EU-kommissionen.
