Ensamhet och oro kan öka risken för postcovid
Den som är deprimerad och upplever ångest, stress och ensamhet innan hen blir sjuk i covid-19 har en högre risk att utveckla postcovid. De psykosociala faktorerna har en starkare koppling till postcovid än fysiska faktorer som fetma, astma och högt blodtryck, visar en studie som den vetenskapliga tidskriften Forskning & Framsteg var först med att skriva om.
I studien, som påbörjades våren 2020, ingick 55 000 personer varav 97 procent var kvinnor. Deltagarna fick svara på frågor om sin psykiska hälsa och följdes sedan i ett drygt år. 3 200 av deltagarna drabbades av covid-19. De som hade upplevt oro, stress, ensamhet och psykisk ohälsa innan de smittades med covid-19 hade mellan 32 och 46 procent högre risk att utveckla postcovid. Den som hade upplevt mer än ett symtom på psykisk hälsa hade 50 procent förhöjd risk.
– Forskarna är tydliga med att deras resultat inte ska tolkas som att postcovid är psykosomatiskt, utan snarare att stress och nedstämdhet påverkar immunförsvaret, säger Judith Bruchfeld, läkare och docent vid Karolinska institutet, till Forskning & Framsteg.
– Att immunförsvaret blir påverkat av svår stress, ångest och nedstämdhet är egentligen inte nytt, men det är viktigt att det kommer fram även som riskfaktorer för att utveckla postcovid, fortsätter hon.
Studien är publicerad i tidskriften Jama Psychiatry.
Fakta: Postcovid
Postcovid är när en person har kvarvarande eller sena besvär som varar minst två månader efter den akuta fasen av covid-19-infektion.
Uppskattningsvis har 30 000 patienter i Sverige fått diagnosen postcovid.
Postcovid förekommer hos både personer som haft lindrig och svår sjukdom, och hos både äldre och yngre personer – även barn. Postcovid verkar vara vanligare bland kvinnor än män.
Symptomen varierar. Svår trötthet, muskelsmärta, besvär med andningen, förändrat lukt- och smaksinne och hjärntrötthet är vanligt.
Källor: Socialstyrelsen
