Korruptionen oroar i EU

Kriget i Ukraina tas som exempel på behovet av att göra rätt.

– Rysslands invasion i Ukraina är ännu en påminnelse om att grundläggande rättigheter och rättsstatsprinciper är demokratins grundpelare och något som vissa försöker attackera. Kriget i Ukraina är en attack mot den demokratiska riktning som Ukraina har tagit, konstaterar EU:s värderings- och öppenhetskommissionär Vera Jourová när hon presenterar årets rapport på en presskonferens i Luxemburg.

– Vi kan bara vara trovärdiga om vi har vårt eget hus i ordning, manar Jourová.

Mellan raderna syns tydliga pekfingrar till länder som framför allt Ungern och Polen, där EU-kommissionen redan i flera år oroats över hur domstolar och massmedier allt mer hamnat i knät på de styrande.

I årets rapport välkomnas förbättringar och insatser i flera länder när det gäller skötseln av domstolsväsendet, mediefrihet och kamp mot korruption.

Samtidigt konstateras ändå att 68 procent av de tillfrågade i en stor opinionsmätning bland EU-medborgare i alla medlemsländer anser att korruptionen är utbredd i deras land. Allra värst är det i Grekland – om man ska lita på invånarna – där nästan 100 procent anser att korruptionen är antingen "väldigt" eller "ganska" utbredd.

"I vissa medlemsländer drar utredningar och åtal i korruptionsfall ut på tiden och utslag saknas fortfarande, särskilt i fall med inblandade på hög nivå", konstateras i årets EU-rapport.

I Sverige svarade 32 procent i undersökningen att korruptionen är "väldigt" eller "ganska" utbredd. Det är åtta procentenheter färre än i en liknande mätning 2019.

Till skillnad mot i EU som helhet, där politiska partier och politiker ses som de mest korrupta, anser de tillfrågade i Sverige dessutom att korruptionen är vanligast i privata företag.

Trots de höga siffrorna svarar ändå 94 procent av alla tillfrågade i EU att under det senaste året varken själva varit med om eller varit vittne till korruption.

Särskilt fokus i rättsstatsrapporten har i år lagts på situationen för public service-journalistik i medlemsländerna.

– Skyddsåtgärder är nödvändiga för att skydda deras oberoende och offentliga medel (till dem) behöver tillräckliga och inte användas för att sätta politiskt tryck på dem, säger Jourová.

Årets rapport innehåller för första gången också särskilt framtagna rekommendationer för varje EU-land.

För svensk del manas exempelvis till fortsatt utredande för att stärka domstolsväsendets oberoende. Dessutom uppmanas till ökad kamp mot mutor utomlands, bland annat genom bättre åtal och domslut.