Fem saker att titta efter under kröningen

Kröningsstolen och Sconestenen

Kung Charles kommer att sitta ovanpå mer än tusen år av irländsk, skotsk och engelsk historia under kröningen i Westminster Abbey. Kröningsstolen, eller S:t Edward-stolen, har använts för kröningar sedan 1300-talet och står permanent i kyrkan i London.

Den över två meter höga tronen är gjord av ek och var ursprungligen täckt av bladguld och färgat glas. Men nu är guldet bortnött och stolen är täckt av klotter, inklusive meddelandet "P. Abbott sov i denna stol 5–6 juli 1800.”

Dessutom har Sconestenen fraktats ner från Edinburgh och placerats i kröningsstolen. Det 152 kilo tunga stenblocket är en medeltida symbol för den skotska monarkin, men används vid Charles kröning eftersom han även är regent över Skottland.

Kröningsskeden

Den guldpläterade silverkröningsskeden är den enda av kröningsregalierna som överlevde det engelska inbördeskriget. Och den spelar en central roll i den heligaste delen av ceremonin – då ärkebiskopen av Canterbury häller välsignad olivolja i skeden och sedan gnuggar den på kungens händer, bröst och huvud.

Ceremonin har rötter i den bibliska berättelsen om smörjelsen av kung Salomo.

Skeden är 26,7 centimeter lång och tros ha tillverkats under 100-talet. Den kan ursprungligen ha använts för att blanda vatten och vin.

Cullinandiamanten

Det är den största rådiamanten som har hittats i världen – och finns bland stjärnorna i de brittiska kronjuvelerna. Men det är inte helt okontroversiellt att två stenar från Cullinandiamanten spelar centrala roller vid kung Charles kröning.

För många i Sydafrika, där den ursprungliga stenen hittades 1905, är ädelstenarna nämligen en symbol för kolonialt förtryck under brittiskt styre. Många anser därför att de bör lämnas tillbaka.

Stenen Cullinan I sitter i spiran som kommer att överlämnas till Charles vid kröningen medan Cullinan II sitter i Imperiekronan som kungen kommer att bära när han lämnar kyrkan för att åka till Buckingham Palace.

S:t Edward-kronan

Själva kröningen kommer bokstavligen att inträffa när ärkebiskopen av Canterbury placerar S:t Edward-kronan på Charles huvud.

Det är den enda gången under hans tid som monark som Charles kommer att bära den massiva guldkronan, som känns igen på sin lila sammet, hermelinband och korslagda bågar. Kronan från 1661 används bara vid kröningar.