Födda genom assisterad befruktning mår bra

Det handlar om 65 familjer i Storbritannien som fått barn efter någon form av assisterad befruktning och som forskarna följt från födseln till 20-årsåldern. Barnen hade kommit till med hjälp av surrogatmamma, efter äggdonation eller efter spermiedonation. Deras mående och situation jämfördes med familjer som fått barn utan assistans.

Överlag visar uppföljningen, som presenteras av American Psychological Association (APA), att det inte är någon större skillnad på hur barnen mår och hur det står till med familjerelationerna oavsett hur barnen kom till. Det som tycks spela viss roll är när barnen får veta hur de kom till. I familjer som berättat för barnen innan de börjat skolan hade barnen bättre relation med mammorna när de var 20 år.

Gunilla Sydsjö, professor vid Linköpings universitetssjukhus, träffar i sitt arbete många som skaffar barn med olika former av assisterad befruktning.

– Jag pratar ofta om vikten av att vara öppna med barnen och bygga en gemensam berättelse om hur de kom till. Man kan prata om att det inte finns en pappa men en donator, till exempel, säger Gunilla Sydsjö.

Anledningen till att det i Sverige ofta förespråkas att börja prata med barnen tidigt är att det kan bli en tuffare upplevelse om informationen kommer senare, till exempel i tonåren. Det riskerar att påverka tilliten till föräldrarna. Enligt Sydsjö börjar många barn i fyra-femårsåldern ställa frågor hur de kom till och det är ett bra tillfälle att prata. I dag finns också många barnböcker som tar upp frågan och som kan fungera om stöd.

– Det handlar framför allt om heterosexuella par som haft hjälp av ägg- eller spermadonator där det inte är lika uppenbart att det kan finnas donatorer. Man ska inte räkna med att det förblir hemligt även om man som förälder inte pratar om det, säger hon och fortsätter:

– Det bli vanligare att göra dna-analyser av olika anledningar och då kan det komma fram av en slump.

Även om Gunilla Sydsjö tycker att den brittiska studien är intressant och har ett bra upplägg är det stora bortfallet ett bekymmer, särskilt efter det att barnen fyllt 14 år då bara omkring hälften av familjerna var kvar. Det gör det svårt att dra några stora slutsatser, menar hon.

– Men vi ser liknande trender i de studier vi har gjort i Sverige – barn som kommit till med assisterad befruktning verkar inte må sämre än andra, säger hon.