Försvarsanalytiker: "Bästa helhetslösningen"

Finland ratar det svenska stridsflygplanet Jas Gripen E för en amerikansk affär värd motsvarande minst 86 miljarder kronor.

Robert Dalsjö uppfattar Finlands utvärdering av de totalt fem kandidaterna som rättvis och noggrann.

– Ett tydligt tecken på det är att ingen tillverkare hoppat av tävlingen. Det är annars ett vanligt tecken på att en tillverkare känner att det är riggat till förmån för en favorit.

Lockheed Martins F-35 – som har fördelar som smygförmåga och avancerade sensorer – är det nyaste bland de fem plantyper som övervägts.

Det har inneburit att det länge funnits oklarheter kring inköp- och driftkostnader samt prestanda, förklarar Robert Dalsjö.

– Nu har det framkommit mer pålitlig information om att driftkostnaderna inte är så höga som man fruktat och att prestandan är imponerande. Jag tror att ett besök som finländarna gjorde i Norge kan ha varit viktigt, norrmännen är väldigt förtjusta i systemets förmåga, säger han.

Enligt Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen har just prestandan vägt tyngst för beslutet, men landet har även tagit hänsyn till säkerhetspolitiska aspekter.

Robert Dalsjö pekar på att Finland genom att köpa från USA vid behov får tillgång till "en väldigt stor vapengarderob".

– Det är viktigt för finländarna. De vill beväpna sina flygplan på riktigt medan vissa andra länder köper några få vapen bara för att hänga på och visa upp, säger han.

Ett annat skäl är de långsiktiga band som skapas mellan USA:s och Finlands flygvapen.

Finland har sedan tidigare amerikanska F-18 Hornet-plan.

Säkerhetspolitiskt jämför Robert Dalsjö med hur Sverige resonerat vid köpet av det amerikanska luftförsvarssystemet Patriot.

– Om man köper ett så högprofilerat och modernt system, som i någon mån också innebär ett förtroende från USA:s sida att dela hemligheter, då tas man in i en inre krets, även om man inte är formellt allierad. Det blir lättare att samarbeta i händelse av konflikt eller krig.

TT: Tycker Finland det är viktigare att fördjupa samarbetet med USA än med Sverige?

– Det har de alltid gjort. Och vi tycker det är viktigare med USA än Finland men det säger vi inte. Det beror på den enkla anledningen att USA har kärnvapen.

Robert Dalsjö hoppas att Sverige nu inte surar som när Norge sade nej till Gripen 2008.

– Det finns en risk. Operativt kan det bli vissa problem i början. Vad jag förstått får F-35 bara servas av särskild personal i särskilda hangarer. Det innebär att det exempelvis inte kommer vara lika lätt att landa ett finländskt flygplan uppe på Kallax (i Luleå kommun).

Samtidigt innebär den kraftiga förstärkningen av det finländska försvaret fördelar för Sverige.

– Svensk och finsk säkerhet hänger ihop. Om Finland har starka band till USA så gynnar det direkt även Sverige, säger Robert Dalsjö.

TT: Vad innebär detta för Gripenprojektet?

– Vi får inte den avlastning att betala kostnader för att hålla Saab igång som det inneburit med en stor exportorder. Nu måste Sverige köpa för att hålla Saab vid liv.

Även Kanada väljer just nu mellan F-35 och Gripen, och Robert Dalsjö hoppas att det svenska flygplanet vinner.

– Det skulle innebära att den svenska försvarsbudgeten får en betydande avlastning.