Annons
Nyheter

Frankrikes relation med paradisöarna i kras

Nya Kaledonien ska rösta om självständighet – och på Martinique och Guadeloupe har våldsamma protester mot franska regler brutit ut.
Frankrike • Publicerad 11 december 2021
Brända bilar på en gata i Le Goisier på Guadeloupe i slutet av november.
Brända bilar på en gata i Le Goisier på Guadeloupe i slutet av november.Foto: Elodie Soupama/AP/TT
Demonstranter viftar med ursprungsbefolkningen kanakernas flagga den 4 oktober 2020, då den senaste självständighetsomröstningen ägde rum.
Demonstranter viftar med ursprungsbefolkningen kanakernas flagga den 4 oktober 2020, då den senaste självständighetsomröstningen ägde rum.Foto: Mathurin Derel/AP/TT

Upploppen på de franska paradisöarna i Karibien började på grund av ilska riktad mot de franska vaccinkraven pandemin, men insatserna höjdes snabbt.

När Frankrikes minister med ansvar för landets utomeuropeiska territorier, Sébastien Lecornu, besökte Martinique och Guadeloupe för att lugna känslorna i slutet av november kom samtalen att handla om möjligheten till ökad autonomi, efter hundratals år under franskt styre.

Annons

– Jag är inte ett dugg förvånad. Allt som krävdes var någonting som triggade i gång det, men krisen vi ser i dag var väntad, säger Carine David, professor i offentlig rätt vid Université des Antilles på Martinique.

Frankrike har krävt att bland annat vårdanställda måste vaccinera sig mot covid-19 för att behålla sina jobb, samma regler som fransmännen i Europa lyder under.

– Men befolkningen på Martinique och Guadeloupe känner inte att man åtnjuter samma förmåner som de på fastlandet, så varför ska man då följa samma regler? säger Carine David.

De våldsamma protesterna har även spridit sig till ön Saint-Martin, vars norra del tillhör Frankrike.

Giftskandal påverkar än

Att Frankrikes inblandning i öbefolkningens hälsa är kontroversiell borde egentligen inte överraska någon.

Mer än 90 procent av den vuxna befolkningen på öarna beräknas enligt den franska folkhälsomyndigheten Santé publique i olika grader ha förgiftats av Frankrikes bruk av bekämpningsmedlet klordekon, som användes på öarnas bananplantager.

Varningar om att ämnet var hälsovådligt kom redan på 60-talet och klordekon klassades som cancerogent av Världshälsoorganisationen WHO 1979, men Frankrike fortsatte använda medlet på sina utomeuropeiska områden fram till 1993. Regionen har bland de högsta nivåerna prostatacancer i världen, vilket misstänks bero på bekämpningsmedlet.

– Relationen till Frankrike är fortfarande väldigt påverkad av detta, säger Carine David.

Ett av kraven från de 20 fackföreningarna på Martinique som manat till strejk i samband med protesterna är att Frankrike ska betala för att sätta diagnos på invånare med symtom kopplade till klordekonförgiftning, krav som Frankrike tidigare ignorerat.

Annat styre i Stilla havet

Frankrike beskrivs ibland som landet där solen aldrig går ned, eftersom man fortfarande har landområden runt hela världen. Carina Gunnarson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Institutet för framtidsstudier, tror inte att Frankrikes utomeuropeiska territorier och departement är något som ifrågasätts bland politiker på fastlandet.

Annons

– Däremot vore det kontroversiellt om man förlorade dem. Det skulle ses som en förlust av den internationella roll som är väldigt nära förknippad med den franska identiteten, säger hon.

Nya Kaledonien i Stilla Havet, långt från Karibien, fick efter en lång kamp i slutet av 1900-talet vad många lokala ledare på Martinique och Guadeloupe nu eftersträvar: ökat självstyre, utan att förlora sin plats under Frankrikes vingar.

Men det kan komma att ändras. Denna helg går Nya Kaledoniens befolkning till valurnan för den sista av tre omröstningar för total självständighet.

Röstar om självständighet

Vid de två tidigare folkomröstningarna 2018 och 2020 röstade befolkningen på Nya Kaledonien för fortsatt franskt styre.

– Men skillnaden mellan de som är för och mot självständighet verkar ha krympt. Skulle Frankrike förlora den här omröstningen så försvinner en viktig del av den franska närvaron i regionen, som blivit allt viktigare i och med stormaktsspänningarna, säger Gunnarson och hänvisar till Kinas ökade inflytande.

Carine David, som bott på Nya Kaledonien i 20 år, tror däremot inte att de karibiska öarna är på väg åt samma håll.

– Befolkningen bryr sig nog egentligen inte vem som styr, man vill bara att de sociala och ekonomiska förutsättningarna ska bli bättre, säger hon, och hänvisar till den höga arbetslöshet som råder.

En sak är hon däremot säker på: Frankrike kan inte längre styra sina territorier så som det gjort historiskt.

– Det är fortfarande väldigt paternalistiskt och gammalmodigt. Man borde lita mer på lokalbefolkningen och sluta stifta lagar över deras huvuden, säger Carine David.

Fakta: Frankrikes utomeuropeiska områden

Frankrikes utomeuropeiska områden består främst av Départements d'outre-mer (utomeuropeiska departement) respektive Territoires d'outre-mer, (utomeuropeiska territorier).

Områden som klassas som departement räknas som franska regioner, på samma sätt som Normandie eller Bretagne på fastlandet och anses på så vis även vara med i EU. Departementen har därför också betydligt mindre självstyre än de områden som klassas som territorier.

En typisk skillnad är att man i departementen använder euron, medan territorierna har sina egna valutor, ofta varianter av den gamla francen.

Territorierna, till exempel Franska Polynesien och Wallis- och Futunaöarna, har alltså något mer självstyre, om än begränsat.

Nya Kaledonien är, efter en omfattande frigörelsekamp på främst 1980-talet, unikt och klassas som "franskt utomeuropeiskt land", med mer självstyre än både departementen och territorierna.

Källa: Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons