Jätteåtal mot demokrater i Hongkong
Totalt 47 personer åtalas enligt den strikta så kallade säkerhetslagen som Kinas kommuniststyre lät införa i stadsområdet 2020, till följd av de stora demokratiprotester som hade hållits.
De anklagas för stämpling till omstörtande verksamhet, för att ha arrangerat ett inofficiellt primärval vid sidan av den politiska process som numera helt styrs av Peking. Anklagelserna är en av de fyra mer allvarliga enligt säkerhetslagen och kan ge påföljden livstids fängelse.
De åtalade är mellan 24 och 66 år gamla. Bland dem finns demokratiskt valda politiker, fackledare och akademiker. Flera har framträtt som frontfigurer inom proteströrelserna.
När det har hållits rättsförhandlingar inför åtalet har de belagts med ett förbud att rapportera vad som har sagts, vilket de åtalade och olika medier förgäves har försökt överklaga.
Fler än 180 personer – merparten aktivister, journalister och fackliga ledare – har gripits misstänkta för brott mot den så kallade säkerhetslagen under de två år som den har funnits. 115 har ställts inför rätta. Hittills har tre män dömts till fängelsestraff som är mellan tre och ett halvt år och nio år långa.
Fakta: Säkerhetslagen i Hongkong
Den nationella säkerhetslagen i Hongkong antogs av Kinas folkkongress den 30 juni 2020 och sägs ha som syfte att "skydda rikets säkerhet".
Lagen listar fyra kategorier av brott: separatism (secession), omstörtning (subversion), terrorism och samröre med främmande makt eller utländska element som allvarligt kan hota rikets säkerhet.
Lagen har fördömts av en lång rad länder samt EU och experter som menar att den i praktiken avskaffar principen om "ett land, två system", som enligt överenskommelsen då Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina ska gälla till 2047. Enligt överenskommelsen ska Hongkong också stifta sina egna lagar.