Kaffemuggar får gröna politiker att se rött

På tisdagen presenterades en utredning om hur Sverige ska minska användandet av engångsplast och förhindra att den plast som används hamnar i naturen.

– Plast fortsätter att vara ett stort problem och 2050 riskerar vi att ha mer plast än fisk i våra hav om vi inte lyckas vända utvecklingen, säger Isabella Lövin i samband med att utredningen presenterades.

– Samtidigt fortsätter marknaden för engångsplaster att öka, det är en kurva som vi behöver bryta, fortsätter ministern.

2019 klubbade EU igenom ett direktiv för engångsplast som bland annat innebär ett förbud mot engångsplastartiklar som sugrör, bestick och tallrikar samt ett förbud mot muggar och matlådor som innehåller polystyren.

Den utredning som nu presenterats har bland annat utrett hur Sverige bör arbeta för att införliva direktivet – något som inte bara rekommenderas ske genom förbud, utan även genom kunskapshöjande åtgärder och ökat producentansvar.

Användningen av engångsplast är omfattande i dagens Sverige. Varje år använder svenskarna mellan en halv miljard och en miljard engångsmuggar som innehåller plast.

Antas utredningens förslag kan det bli ändring på detta.

Utredningen, som nu ligger på remiss hos regeringen, föreslår nämligen att engångsmuggar som innehåller över tio procent plast helt ska förbjudas. Utöver detta ska kunder erbjudas att i stället ta med sig drycken i en återanvändbar mugg.

Utredaren Anna Cedrum, på rekommendationsenligt pandemiavstånd till ministern, förklarar tanken bakom förslaget.

– Det finns användning av plast som vi måste minska, engångsplastförpackningar vid takeaway är ett sådant exempel, säger hon.

För de som förfasas av smittrisk vid tanken på återanvända muggar och lådor finns respit. Utredaren uppger att ändringen inte kommer att genomföras inom den närmaste framtiden.

– Med tanke på rådande situation kommer de här kraven inte att genomföras förrän 2024.

Men det finns plast som kommer att bli svår att ersätta helt. Här kommer frågan om återvinning in – ett annat gissel i plastdebatten.

Endast runt 20 procent av plastförpackningarna återvinns i dag i Sverige, resten förbränns tillsammans med hushållsavfall.

EU-målet ligger på 50 procents återvinning år 2025.

Anna Cedrum anser att delar av ansvaret för dagens situation ligger på producenten.

– Anledningen till att många förpackningar som innehåller plast inte återvinns är att de består av flera komponenter som kan vara svåra att separera från varandra. Skälet till att de utformas så är ofta rent estetiskt. Det här vill vi se en ändring på, säger hon.

För att nå upp till EU-målen förslår utredningen att en förpackning bör bestå av material som till största delen går att återvinna för att den ska tillåtas på den svenska marknaden.

Utöver detta föreslås även att alla plastförpackningar ska innehålla minst 30 procent återvunnen plast till 2030.

I tillägg till förslagen om återbrukbara kärl och förslagen för ökad återvinning så föreslås även att straffen för nedskräpning höjs. Utredningen vill se att även den som gör sig skyldig till ringa nedskräpning, genom att exempelvis kasta en fimp eller ett tuggummi, ska kunna dömas till böter.