Knepen för att få en bra semester
För många handlar semestern om att äntligen få återhämta sig från jobb och vardagspussel. Men även om kraven blir färre betyder det inte automatiskt att semestern blir friktionsfri. Det finns nämligen något som heter återhämtningsparadoxen — återhämtning kan vara som svårast när man behöver det som bäst. Inte sällan hänger det ihop med uppskruvade förväntningar.
– Även på semestern kan det uppstå besvärliga situationer och konflikter, vilket man lätt glömmer bort. Det kan bli mer spänningar med partnern och barnen när man umgås mer än vanligt och de vanliga rutinerna sätts ur spel, säger Niclas Almén, legitimerad psykolog, specialist inom inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och författare till "Återhämtningsguiden" (Natur & Kultur).
Niclas Almén menar att det nästan är dömt att misslyckas om man har en förutbestämd bild av hur härlig semestern kommer att bli.
"Reflektera tillsammans"
– En semester är sällan bara guld och gröna skogar och den blir sällan precis så som man har tänkt sig. Det kan dyka upp saker man inte tänkt på, som regn just när man ska åka och bada, säger han.
Han tycker att man ska sätta sig ner och reflektera kring sina förväntningar på ledigheten, gärna tillsammans, om man lever i en familj. Lever man själv kan man med fördel skriva ner sina tankar.
– Låtsas att semestern redan är slut och fråga dig hur du skulle vilja att den har varit. Vad vill du se tillbaka på och hur vill du känna dig när semestern är slut?
Han tipsar också om att titta bakåt i tiden på hur tidigare semestrar har varit. Vilka semestrar har varit extra bra? Vad karakteriserade dem? Vilka semestrar var inte bra och varför? Att blicka tillbaka kan ge guidning eftersom det är vanligt att man upprepar samma misstag.
— Prata också igenom era personliga preferenser. Vissa mår bra av att vara tillsammans med familjen hela tiden, andra kan bli stressade av det. Strunta i normer om hur andra tycker att en semester ska firas och ha en hög acceptans för att ni kan tycka olika. Om alla får några av sina personliga preferenser tillgodosedda ökar chansen för god återhämtning, säger Niclas Almén.
Monotoni är inte bra
Att växla mellan helt olika aktivitetsnivåer är också bra för att ladda batterierna. Enligt Niclas Almén är monotoni, som att tillbringa hela semestern i hängmattan, återhämtningens fiende.
– Ha en en balans mellan att slappa och göra stimulerande saker som du tycker om. Ha också en bra balans mellan planerade aktiviteter och spontanitet. Att inte planera alls eller att planera allt i detalj blir sällan bra, säger han.
En annan vanlig semestersabotör är att man så gärna jämför sig med andra. Man ser bilder av glada barn i ett turkost hav och lyxiga drinkar som avnjuts i glada vänners lag i solnedgången. Även om man själv har haft en helt okej semesterdag kan man känna sig missnöjd när andra tycks ha det ännu bättre.
– Man måste komma ihåg att det man ser på sociala medier är en grov selektion av verkligheten. Det ger inte en representativ bild av verkligheten.
Så laddar du batterierna på semestern
Det finns en del forskning om vad som ger oss den välbehövliga semestervilan – på riktigt. Det här kan du prova:
Lärande, som att ta sig an nya positiva utmaningar och få nya perspektiv, är också relaterat till återhämtning. Det påverkar också din kreativitet senare, när du är tillbaka på jobbet.
Kultur och musik bidrar till en bättre återhämtning. Musik kan bland annat förstärka nedvarvningen i återhämtningssituationer, enligt forskning.
Sömn är viktigt. Se till att få så många timmar som du vet att du mår bäst av. Oftast är det sex till nio timmar.
Välj social samvaro – men bara med människor du känner dig trygg med. Trygghet skapar förutsättningar för att slappna av.
Värme är kopplat till återhämtning. Om det varma vädret uteblir kan du basta eller ta varma bad.
Källa: "Återhämtningsguiden" (Natur & Kultur) av Niclas Almén.
