Kompromissen på Irland firas i spänt läge
En stolt "ättling till Blewitts från grevskapet Mayo och Finnegans från grevskapet Louth" är på väg till Belfast och Dublin. USA:s president Joe Biden går främst i ledet av dignitärer som vill vara med och högtidlighålla att det så kallade Långfredagsavtalet fyller 25 år.
Avtalet, som ingicks på Långfredagen 1998, hejdade den våldsamma konflikt som hade härjat i flera årtionden mellan unionister (som vill tillhöra Storbritannien) och republikaner (som vill ena Irland).
Irlands premiärminister Leo Varadkar och Storbritanniens dito Rishi Sunak lovar bägge att Biden får varma välkomnanden – i ett läge där alla vill betona betydelsen av den gamla kompromissen.
Upphovsmännen: Det går
Långfredagsavtalet nåddes efter långa förhandlingar.
– Där fanns ledare som var beredda att ta politiska risker personligen för att stå upp emot de motsträviga delarna i sina egna partier, för att kunna gå framåt, säger Storbritanniens dåvarande premiärminister Tony Blair, som undertecknade avtalet, när han blickar tillbaka i en ny BBC-dokumentär.
Hans irländske motpart i avtalet, den dåvarande premiärministern Bertie Ahern, säger till Irish Mirror att avtalet har fungerat bra, men han bekymras av hur anhöriga till dödsoffren ska tas omhand.
– Det var något som vi inte tog upp då eftersom det var för känsligt när det just blivit vapenvila, men det är fortfarande obehandlat 25 år senare, säger Ahern.
Blair, Ahern och Bill Clinton, USA:s president när det begav sig, samlas alla på den gröna ön under veckan.
Politisk omvälvning
I Belfast finns det dock ingen regional ledare, försteminister, att skaka hand med. Det råder total låsning i det nordirländska parlamentet, där arbetet bygger på att unionister och republikaner samverkar. Landsdelen kan för närvarande inte regeras.
Låsningen har delvis brexit som fond. Storbritannien och EU nådde i februari en ny kompromiss för att lösa den känsliga frågan om gränsen på den irländska ön. Omvärldens och de tillresta dignitärernas förhoppning är att detta ska trappa ned stämningen, men i Nordirland är man oense.
Den politiska konflikten sker i ett omvälvande läge där republikanska Sinn Féin för första gången är största parti i Nordirland och där katoliker för första gången är fler än protestanter i landsdelen.
Ser större hot
I november sprängdes en polisbil i ett bombdåd. I februari sköts en polischef av okända gärningsmän. Det har skett flera våldsdåd i Nordirland där republikanska utbrytare misstänks ligga bakom.
Terrorhotet bedöms vara högt. Storbritanniens underrättelsetjänst har höjt sin terrorhotnivå för Nordirland till den näst högsta. Polisen i Nordirland säger sig ha fått trovärdiga uppgifter om att det planeras attacker under veckan.
Väpnade republikanska grupper som vill trappa upp våldet planerar en parad med militära förtecken i staden Derry under måndagen.
Bakgrund: Våldsamma årtionden
Nordirland är en del av Storbritannien och styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen. När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.
Det utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA), som slogs för ett enat Irland, och protestantiska halvmilitära grupper, som ville behålla banden till Storbritannien, gjorde sig skyldiga till blodiga attentat. Omkring 3 700 människor miste livet i den drygt 30 år långa våldsamma perioden, som brukar kallas för "The troubles".
Fakta: Långfredagsavtalet
Långfredagsavtalet (Good friday agreement) ingicks på långfredagen den 10 april 1998. De olika politiska grupperna på den irländska ön enades om en maktdelning tillsammans med Storbritanniens och Irlands respektive regeringar.
Irland lade formellt ned sitt anspråk på hela den irländska öns territorium. Storbritanniens regering flyttade mycket av sin makt över Nordirland till ett nytt parlament i Belfast, Stormont.
Alla partier i det nordirländska parlamentet ska representeras i den nordirländska regeringen. Den ska ledas av två försteministrar – en unionist och en republikan. Vissa beslut kan bara fattas med stöd i bägge grupper.
Nordirländarna får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Landsdelen får också ansluta sig till Irland i det fall det finns en majoritet för detta som avspeglas i folkomröstningar på bägge sidor av gränsen.
Gränsen på den irländska ön ska hållas öppen. Det komplicerades när Storbritannien och Nordirland lämnade EU, som Irland ännu är del av.
Livet i Nordirland har normaliserats steg för steg, men våldet har inte försvunnit helt och den fortsatta fredsprocessen har kantats av kriser.
