Annons
Nyheter

"Konsekvensen av en felbedömning blir oerhörd"

Nästan varje dag rycker han eller någon av kollegorna ut på ett suicidlarm. Den psykiska ohälsan är mer utbredd än vad Pär Lundh kunde föreställa sig när han började som polis.
Samhälle • Publicerad 13 december 2020
Polisen Pär Lundh försöker alltid ställa så raka frågor som möjligt när han träffar en suicidnära person, för att lättare kunna bedöma risken.Foto: Janerik Henriksson/TT

Ofta är det anhöriga eller vänner som larmar om att någon verkar må dåligt. Kanske har personen skrivit om att den mår dåligt eller tagit farväl på sociala medier. Inte sällan kan det också vara personen själv som ringer polis och säger att hen kommer att ta sitt liv.

I de fall polisen rycker ut blir det deras uppgift att göra en första bedömning, om personen behöver ett akut omhändertagande. Personen erbjuds alltid hjälp, om det behövs kan polisen också göra ett tvångsingripande.

Letar signaler

Annons

– Konsekvensen av att vi gör en felbedömning på platsen blir oerhörd. För vår del handlar det om att vara aktiva lyssnare, jag letar efter signaler som jag vet kanske är en ytterligare risk. Det här är samtal som får ta tid, vi har ingen brådska när vi åker på de här jobben, säger Pär Lundh, yttre befäl och gruppchef vid Farsta lokalpolisområde i södra Stockholm.

Polisens nationella statistik visar att den i snitt gör nära 50 utryckningar gällande självmordslarm om dagen. Att det är ett sådant vanligt uppdrag för polisen var inget Pär Lundh förväntade sig innan han blev polis.

– Jag hade nog inte föreställt mig att den psykiska ohälsan skulle vara så utbredd som den faktiskt är. Och det är inte bara de som är självmordsnära utan psykisk ohälsa i stort, människor som har personlighetsstörningar eller av andra anledningar mår dåligt, säger han.

Fått tack

Att möta denna sorg kan naturligtvis vara tufft, och då kan man som polis få hjälp.

– Vi har blivit bättre på att ta hand om oss själva. De fallen där vi har konstaterade självmord, speciellt när det gäller yngre, är såklart otrevliga syner oavsett hur många gånger man upplevt det. Där har vi som rutiner att vi har avlastningssamtal och har kontakt med våra handledare som hjälper oss att processa det här.

Samtidigt finns vetskapen om att det samtal man har med personen vid ett suicidlarm kan ha stor betydelse. Man kan få dem att tänka i andra banor och bryta en negativ tanke, säger Pär Lundh.

– Många av de vi möter ursäktar sig lite grann och tycker att vi kanske har något viktigare för oss, men då försöker vi förklara att du är det viktigaste för oss just nu. Vi vet att samtalet kan göra skillnad, och det har vi fått bekräftelse på flera gånger, att man träffat på folk några år senare som faktiskt kommer fram och tackar.

Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Ambulans, polis och räddningstjänst, akut 112, annars 11414.

Vårdguiden, 1177, dygnet runt.

Jourhavande medmänniska, nås nattetid på 08-702 16 80.

Jourhavande präst är öppen på natten. Ring 112 och be att få tala med jourhavande präst.

Giftinformationscentralen, 010-45 66 700, dygnet runt.

Självmordslinjen, tillgänglig via chatt och telefon 90 101 dygnet runt, varje dag.

Föräldralinjen, 020-85 20 00. Öppet vardagar klockan 10–15 samt torsdagskvällar 19.00–21.00.

Äldrelinjen, öppet vardagar 8-19 och helger 10-16 på 020-22 22 33.

Fler hjälpinstanser går att hitta på mind.se

Källa: Mind

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons