Lång startsträcka för "Nya Norwegian"

Jacob Schram tog över som vd för Norwegian i januari. Det var redan då ett bolag i djup kris.

En del av Norwegians flygplansflotta parkerades redan i mars förra året, till följd av flygförbudet för den olycksdrabbade flygplansmodellen Boeing 737 Max. Bolagets lönsamhet har parallellt med detta även pressats hårt av oväntat stora underhållsproblem med Rolls-Royce-motorerna på långdistansflygplanen Dreamliner.

Långivare tvingades förlänga löptider och fortsatta brakförluster gav bränsle till spekulationer om allt från konkurs till nya kapitaltillskott.

Ovanpå detta slog coronakrisen till.

– Sedan kom krisen på allvar, i mars. Då blev det krishantering nästan dygnet om. Så har det fortsatt, även under uppbyggnaden av det nya bolaget, säger Jacob Schram.

Norwegian drog ned på trafiken och har nu bara 7 av 160 flygplan i trafik. Bolaget har även ansökt om konkurs för fyra bemanningsbolag i Sverige och Danmark, med totalt 4.700 piloter och kabinanställda.

För att inte resten av koncernen ska dras med i fallet krävs dock mer statligt garanterade lån, men Norwegian uppfyller formellt inte kraven. Belåningsgraden var för hög.

Därför har Norwegian nu pressat fram en gigantisk skuldrekonstruktion, där nästan elva miljarder norska kronor i obligationslån och leasingfakturor omvandlas till aktier i Norwegian.

– Det känns otroligt bra, men jag är samtidigt tömd på energi, säger Jacob Schram.

Den stora skuldrekonstruktionen innebär att ägarandelen för befintliga Norwegian-ägare späs ut till 5–10 procent. Exakt var ägarandelen hamnar beror på hur stor del ägarna tar i den nyemission på 300–400 miljoner kronor som planeras.

Det nya bolaget, som han kallar Nya Norwegian, kommer fortsätta att se hela Norden som sin hemmamarknad och även fortsätta sälja utlandsresor.

– Det är det som är kärnan i vår satsning, säger Jacob Schram.

De interkontinentala flygningarna blir dock färre än tidigare.

– VI utgår från de linjer som är lönsamma och får bygga vidare på det, säger han.

Han vågar inte lova något om Sveriges position, annat än att landet tillhör "kärnmarknaden".

– Exakt var baserna kommer att läggas är inte hundraprocentigt avgjort ännu. De kommer att ligga där det blir mest lönsamt för oss.

Norwegianchefen ser i krisen stora beteendeförändringar bland kunderna. Men planen framåt bygger på en övertygelse om att turistresorna kommer tillbaka när världen har fått bukt på coronapandemin. Den slitsamma vardagens drömmar om semester och resmål överlever, tror han.

– Och så länge vi inte är robotar har vi behov av att träffas fysiskt, säger han.

Affärsresesegmentet kan dock få det tuffare, då allt fler företag i coronakrisen upptäckt att det går att dra ned på resekostnaderna.

– Mycket är möjligt att lösa digital via skärm, säger Jacob Schram.

Dialogen med svenska myndigheter om krisstöd beskriver Jacob Scram som "god".

– Det är bara synd att det har tagit så lång tid. Jag hade hoppats att man fått besked snabbare.

– Nu sitter man och räknar på det hos Riksgälden, hur mycket stöd vi eventuellt kan få.

Den drastiska ägarförändringen, i och med att leasingbolag och långivare nu är på väg att få över 90 procent av bolagets aktier, ser han inte som problematisk.

– De största ägarna blir ju leasingbolagen. Det är många utländska aktörer. Det får vi ta när aktierna har delats ut, säger Jacob Schram.

Han tror att det är bra att det handlar om aktörer som kan flygbranschen och att leasingbolagen dessutom kan ge extra tyngd bakom Norwegians krav på kompensation från Boeing för problemen med Max-flygplanen.

Men det återstår att se hur länge de kommer att vara ägare.

– Det kan hända att detta är mer kortsiktigt.

Fast några stora strukturaffärer tror han få vill göra under den närmaste tiden:

– Det närmaste halvåret handlar om hur vi ska ta oss från att ha nästan alla flyg parkerade till att flyga igen. Den fasen är väldigt kritisk och du får inte dra på dig för mycket kostnader i förhållanden till intäkter.

– Men när det kommit i gång, till vintern eller på andra sidan nästa nyår, tror jag man kan räkna med att det börjar hända strukturella saker, som uppköp, allianser, samarbeten och så vidare.