Ljusning hägrar efter mörkt pandemiår
– Pandemi är inte ett ord som ska användas lättvindigt eller oförsiktigt. Det är ett ord som om det missbrukas kan orsaka en orimlig rädsla, eller en obefogad acceptans att kampen är över, vilket leder till onödigt lidande och död.
Så lät det från Världshälsoorganisationens (WHO) högste chef Tedros Adhanom Ghebreyesus för ett år sedan. När han tog ordet pandemi i sin mun den 11 mars i fjol hade coronaviruset varit känt i drygt tre månader och upptäckts i 114 olika länder.
Det är bara ett ord, konstaterade WHO-chefen, men med det satte han det nya, okända som höll på att ske i ett sammanhang.
Ett år senare har det nått nästan alla länder på jorden och lett till allra minst 2,6 miljoner människors död. När testandet världen över har trappats upp har fler än 117 miljoner människor visat sig bära på viruset.
"Kan bli stökigt"
Där och då var framtidsutsikterna – och smittspridningens siffror – svåra att tyda. WHO hade redan börjat beskriva situationen som ett "globalt nödläge". Länder kraftsamlade, stängde gränser, köpte in ansiktsmasker och respiratorer.
Smittotalen som rapporterades i Kina steg och när smittan under februari månad upptäcktes hos människor som inte hade varit i Kina steg oron. WHO talade om ett tidsfönster som var på väg att stänga och ett utbrott som skulle kunna "ta vägen vart som helst".
– Det kan till och med bli mycket stökigt, sade Tedros Adhanom Ghebreyesus den 21 februari 2020, då WHO hade fått rapporter om smittade i 26 olika länder.
Trodde på längre tid
Knappt tre veckor senare var antalet länder alltså 114, antalet döda omkring 5 000 och det stod klart för forskarna att viruset var här för att stanna en längre tid. Europa betraktades som ett nytt centrum för sjukdomen och smittade människor hade avlidit i flera världsdelar.
Ett eventuellt vaccin spåddes vid pandemiförklaringen inte kunna vara färdigutvecklat förrän någon gång i mitten av 2021, i bästa fall.
Ett år senare levereras vaccinsprutor till mängder av länder och frågan som många ställer sig är snarare om det hinner ges tillräckligt många i tid till sommaren.
Fakta: Ordet pandemi
Från den gamla grekiskans pandemos eller pandemias, som i något som berör hela(pan-) folket(-demos).
En "allomfattande farsot" (Svenska akademiens ordlista), en "epidemi som sprider sig över mycket stora områden" (Svensk ordbok), en "farsot som hemsöker mycket stora områden av jorden", alternativt en "farsot som angriper nästan alla människor i en ort" (Svenska akademiens ordbok).
Folkhälsomyndigheten skriver i ett beredskapskapitel på sin sajt att en pandemi innebär "en omfattande spridning av en helt ny typ av virus som sannolikt kommer att påverka stora delar av vårt samhälle".
Endast infektionssjukdomar kan kallas för pandemier.