Macron: Franska styrkor lämnar Niger

Sedan Nigers president Mohamed Bazoum avsattes av en militärjunta i en kupp i slutet av juli har spänningarna mellan länderna ökat. Frankrike har omkring 1 500 soldater i landet, som har bistått den västvänlige Bazoum i kampen mot jihadister.

– Vi var på begäran av Niger, Burkina Faso och Mali på deras territorium för att bekämpa terrorism. Dessa länder har drabbats av statskupper. I eftermiddags talade jag med president Bazoum som i dag är fängslad för att ha genomfört ambitiösa reformer, säger Macron i intervjun med TF1.

Även Burkina Faso och Mali styrs av militärjuntor. De tre ländernas styren meddelade tidigare i september att man ämnade att ingå i en ny försvarsallians, AES.

Tillbakadragandet av Frankrikes styrkor inleds direkt och ska vara slutförd vid årsskiftet.

– Vi kommer att fortsätta att hjälpa den afrikanska kontinenten att bekämpa terrorism. Men bara om det kommer från demokratiskt valda regeringar, säger Macron.

Nigers militärjunta kallar tillbakadragandet för ett nytt steg mot suveränitet.

"Imperialistiska och nykolonialistiska krafter är inte längre välkomna på vårt nationella territorium", heter det i ett uttalande från juntan.

Niger följer i Malis fotspår, efter att landets styrande junta i fjol bad Frankrike att dra tillbaka de styrkor som funnits på plats i landet. I slutet av 2022 avslutades den åtta år långa antiterrorinsatsen Operation Barkhane, som leddes av Frankrike tillsammans med fem afrikanska länder tillika tidigare franska kolonier i Sahelregionen: Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauritanien och Niger.