Kritik mot krångliga krisstöd

På en digital pressträff presenterar finansministern ett nytt mått för att mäta träffsäkerheten i regeringens många krisåtgärder – stöd per anställd.

Det visar att kultur-, nöjes- och fritidsbranscherna då hamnar i topp på listan över branscher som fått mest stöd, mätt som kronor per anställd.

Hittills har krisåtgärder för runt 130 miljarder kronor presenterats för att rädda jobb, företag och verksamheter. Bara sedan budgeten presenterades i höstas har ytterligare stöd för närmare 30 miljarder kronor aviserats.

Men flera branscher anser att stöden är utformade efter industrins villkor, att de är för krångliga att söka och att utbetalningarna tar för lång tid.

– Som företagare måste man förstå att det här inte är vilka pengar som helst, det är skattebetalarnas pengar som de har slitit hårt för att få ihop. Vi behöver ha kontroll på hur de används, säger Magdalena Andersson.

Günther Mårder, vd för organisationen Företagarna, tycker att stöden är för krångliga för en vanlig liten eller medelstor företagare.

– Perspektivet verkar vara att det ska finnas en ekonomiavdelning. Men en företagare får fylla alla funktioner själv, säger han.

Han förespråkar enklare ansökningar och bättre kontroll i efterhand, samt strängare straff för den som fuskar. Och han tycker inte att det är något fel på regeringens ambitionsnivå, det är genomförandet han kritiserar.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson delar mycket av Mårders kritik. Och hon håller med finansministern om att man ska vara försiktig med skattebetalarnas pengar.

– Men vi måste också se att det här är en pandemi och en del företag har mer eller mindre näringsförbud. Då måste man se till att pengar betalas ut snabbt, men förstås satsa på efterkontroller för att upptäcka fusk, säger Svantesson

– Det förvånar mig att finansministern är så nöjd, eftersom det fortfarande är många, många – särskilt småföretagare – som kämpar stenhårt, som har belånat hus och hem och fortfarande inte har nåtts av de stöd som de har rätt till.

Exempel på stöd är korttidspermittering av personal, olika stöd för att kompensera för att omsättningen störtdyker och anstånd med att betala in skatt. Dessutom finns möjlighet att låna med staten som garant och arbetsgivaravgifterna har tillfälligt sänkts.

TT: Vad kan regeringen göra mer för utsatta branscher?

– Vi ser att de branscher som är mest utsatta använder stöden mest, säger Magdalena Andersson, och pekar på gränsdragningsproblem som kan uppkomma om stöd utformas specifikt för vissa utpekade branscher.

– Finessen med de här stöden är att det är omsättningstappet som avgör, vid ett större tapp får man mer stöd.