Juntaledaren: Militären vakar alltid över er

Gatorna i Myanmars största stad Rangoon började redan tidigt på onsdagsmorgonen att tömmas efter att aktivister uppmanat människor över hela landet att stänga sina affärsverksamheter och stanna inomhus i protest mot militärkuppen för två år sedan.

Även de vägar som leder till Shwedagon – den berömda Gyllene pagoden, en buddhistisk helgedom som dominerar Rangoons silhuett – låg mestadels öde. De bussar som rörde sig i staden var i många fall utan några passagerare.

Också gatorna i bland annat den näst största staden Mandalay och i Mawlamyine i den östra delen av landet låg under onsdagsmorgonen tomma – samtidigt som hundratals demonstranter i Thailands huvudstad Bangkok samlades utanför Myanmars ambassad för att på ett betydligt mer högljutt sätt protestera mot militärkuppen.

I samband med tvåårsdagen signalerar landets militärjunta att den inte tänker släppa makten lättvindigt. Juntaledaren Min Aung Hlaing meddelar att det undantagstillstånd som infördes vid kuppen nu förlängs med ett halvår.

– Vår regering kommer att arbeta för att hålla val över hela landet, säger han enligt det statligt styrda tv-bolaget MRTV.

Men efter att det tidigare talats om augusti anger han nu ingen tidshorisont. Och tillägger hotfullt att militären alltid kommer att vara "väktare för statens och folkets intressen, oavsett vilken regering som kommer".

Myanmar har befunnit sig i politisk och humanitär kris sedan den tidigare demokratikämpen Aung San Suu Kyis regering störtades i en militärkupp den 1 februari 2021, vilket blev slutet på landets korta period med demokrati.

Lagom till tvåårsdagen av militärkuppen aviserar också bland annat USA nya sanktioner mot en rad nyckelpersoner i landet, varav en är energiministern Myo Myint Oo. Sanktionerna slår även mot den militärkontrollerade valkommissionen och mot två statliga gruvbolag.

Enligt en oberoende grupp för politiska fångar har 2 940 civila dödats och 17 572 gripits av myndigheterna sedan militären tog över makten 2021.

Även fyra burmesiska journalister har dödats sedan militärkuppen – två av dem efter att ha utsatts för tortyr, enligt Reportrar utan gränser. Enligt organisationen sitter för närvarande 74 journalister i fängelse, sammanlagt dömda till 189 år.