Globalt tillväxtlyft bingo för Sverige

– Hur omvärlden utvecklar sig är avgörande för svensk ekonomi. Det är jätteviktigt för svensk export, som fortfarande är en stor del av vår ekonomi, säger Andreas Wallström.

Vaccinationsframsteg och den oväntat starka ekonomiska rekylen uppåt i höstas – efter BNP-kollapsen våren 2020 – bäddar för den positiva prognosöverraskningen från OECD.

Så sent som i december låg OECD-prognosen för årets tillväxt på 4,2 procent. Och för att hitta en högre årstillväxt än 5,6 procent får man enligt Världsbankens databank gå tillbaka till år 1973.

Det finns samtidigt sektorer och länder som inte hänger med, enligt OECD:s ekonomer – vilket till stor del kan förklaras av hur länderna klarar av att hantera smittspridning, vaccineringar och stödåtgärder i pandemin.

Andreas Wallström beskriver coronakrisen i Sverige som djup, men samtidigt smal.

– Det är ett fåtal sektorer som är drabbade. Hotell och restauranger har det så klart tufft, men merparten av svensk ekonomi har gått väldigt bra i över ett halvårs tid, säger han.

Han räknar med att de flesta pandemieffekterna kommer försvinna den dag smittspridningen är borta.

Som bestående effekter räknar han med minskad efterfrågan på kontor och butikslokaler och att affärsresandet framöver kommer att ligga på en lägre nivå än före krisen sedan digitala möten etablerat sig som ett alternativ.

– Men jag tror inte att privatpersoner kommer att resa mindre, säger Wallström.

Han ser mot bakgrund av OECD:s kraftiga höjning av prognosen för global tillväxt inga skäl att skruva på Swedbanks svenska tillväxtprognos – som ligger på 3 procent i år och 3,6 procent 2022 efter BNP-fallet på 2,9 procent i fjol.

– Vi hade räknat med en nedgång i första kvartalet och det ser nu att kanske bli en liten uppgång. Men å andra sidan hade vi när vi släppte prognosen i januari räknat med en stark rekyl och återhämtning under andra kvartalet. Och nu tycker jag att det åtminstone finns en risk för att det inte blir det.

– Smittspridningen är stor och många av restriktionerna tycks vara här för att stanna ett par månader till.

OECD:s prognoslyft förklaras till stor del av kraftiga höjningar av tillväxtutsikterna för länder som USA och Indien – båda hårt drabbade av coronakrisen i fjol. Utsikterna för eurozonen och Japan justeras dock bara upp marginellt och utsikterna för Kina ser till och med lite sämre ut nu, än de gjorde i december.

Nedjusteringar av tillväxtprognosen 2021 görs även för stora euroländer som Frankrike och Italien och för tillväxtländer som Ryssland, Saudiarabien och Sydafrika.

Årets rekyl uppåt – efter fjolårets beräknade globala BNP-fall på minus 3,4 procent – fortsätter även in i 2022, enligt OECD. För nästa år ligger prognosen nu på en global tillväxt på 4,0 procent, en höjning med 0,3 procent jämfört med OECD:s beräkningar i december.

Någon större oro för att inflationen ska skena iväg i återhämtningen ger OECD-ekonomerna inte uttryck för. De noterar ett kostnadstryck uppåt i takt med att efterfrågan ökar och det uppstår tillfälliga utbudsstörningar. Men den underliggande inflationen ser trots detta fortsatt svag ut, nedkyld av det faktum att det finns kvar mycket lediga resurser runt om i världen.

Andreas Wallström gör en likartad bedömning. Han räknar med tillfälligt högre inflationstal i vår, då jämförelsetalen från 2020 är svaga.

– Jag tror det temat kommer att leva kvar ett tag, kanske fram till sommaren.

Men långsiktigt tror han att ökad handel, global konkurrens, tekniksprång och automatiseringstrender kommer fortsätta att dämpa inflationstrycket.

– Min bild är att inflationstrycket framöver kommer vara lågt, trots nya stimulanser och tillfälligt hög inflation.