Putins "avnazifiering" – med spår till Karl XII
När den ryske presidenten häromveckan startade det nya invasionskriget var Putin noga med att inte kalla det krig. Det är en "specialoperation" vars officiella syfte är att "avnazifiera" Ukraina. Det ryska utrikesdepartementet har också anklagat västvärlden för att ignorera ukrainska "krigsbrott" och på så sätt "uppmuntra framväxten av nynazism och russofobi".
Uttalandena förbryllar och upprör, särskilt med tanke på att Putins ukrainske kollega Volodymyr Zelenskyj är jude och hade släktingar som föll offer för Förintelsen under andra världskriget.
Karl XII:s nederlag
Frågan om vad Putin menar är inte helt lätt att besvara. Piotr Wawrzeniuk, docent på försvarshögskolan, kallar det "en lång historia" – bokstavligen, eftersom han menar att det är ryska vanföreställningar om ukrainare som utvecklats under flera sekler.
– Ukrainare som förfäktar någon slags särart och framhärdar i att prata ukrainska är kraftigt avvikande, det är kollektivt fel på dem, beskriver Wawrzeniuk denna bild.
– Det startade egentligen med Ivan Mazepa, du vet han som lierade sig med Karl XII när de led nederlag där 1709.
Kosackledaren Mazepa hade 1708 bett den ryske tsaren om hjälp mot den svenske kungens fälttåg i området. När han inte fick det vände sig Mazepa i stället till Karl XII, vilket resulterade i en allians.
Händelsen har blivit en vattendelare i rysk och ukrainsk historia. Med ryska ögon sågs den som ett sådant svek att den blev ett eget ord: "Mazepintsi" användes sedan, långt in på 1800-talet, om folk i regionen som vände Ryssland ryggen.
Från Österrike?
Och denna med Moskva-ögon nedvärderande term fick under 1900-talet nya synonymer i form av "petljurovtsi" och "banderovtsi", efter de omstridda ukrainska nationalistledarna Symon Petljura och Stepan Bandera.
Men Putin väljer alltså bort dessa, för att i stället stämpla de nutida ukrainare som markerar avstånd till Ryssland som "nazister". Därmed kan han också signalera att problemet kommer västerifrån.
– Det är kanske spår av någonting som Österrike och Polen lämnade efter sig, de hade ju makten över stora delar av Ukraina förr i tiden, resonerar Piotr Wawrzeniuk, som forskar i militärhistoria.
"Inget ryskt ord"
Putins budskap är då:
– De som ser ett självständigt Ukraina, det kan orimligen vara det ukrainska folket utan är något annat.
Men Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet, påpekar att även om det är så har just ordet "nazism" ytterligare en dimension. Vi i väst är ju vana vid denna term för den grymma ideologi som stammar från Adolf Hitlers välde under 1930- och 1940-talen – men i Ryssland är den gängse termen snarare "fascism".
– Nazism är inget ryskt ord, så jag har funderat på om det möjligen kan vara så att han ändå vänder sig till en västlig publik, säger Karlsson till TT.
– För någon i Ryssland är detta ord konstigt när det kommer från en ryss.
Som Stalin
Karlsson beskriver Putin som väldigt skicklig på att föra krig med "inte bara de traditionella militära dimensionerna".
– Han driver också konflikt med hjälp av historisk argumentation, med massa saker som vi kanske inte tänker på som krig.
Karlsson beskriver hur Putin tidigare kallat till sig ryska historielärare för att läxa upp dem om vilken bild av det förflutna som ska läras ut.
– Han är väldigt intresserad av historia, föregångaren Stalin är väl den man närmast kommer att tänka på. Stalin var också lidelsefullt inne på att skriva och tolka om rysk historia.
Fakta: Turbulent historia
Ukraina och i synnerhet huvudstaden Kiev är en avgörande pusselbit i historieskrivningen även för Ryssland och Belarus. Alla dessa tre länder hävdar historiska rötter i Kievrus, även kallat Kievriket, som existerade mellan 800- och 1200-talet.
Enligt traditionen grundades detta rike av Rurik, eller Rörik, en vikingaledare som kom till området från en ö i Östersjön. Ruriks ätt styrde sedan Ryssland i många hundra år.
Efter Kievrikets fall var det område som i dag är Ukraina helt eller delvis under bland annat mongoliskt, polskt, litauiskt, österrikiskt och ryskt styre i omgångar.
Även Sverige hade en avgörande roll, då kung Karl XII härjade i området 1708–1709. Kosackledaren Ivan Mazepa och den ryske tsaren Peter blev då så oeniga om krigföringen att Mazepa i stället anslöt sig till den svenske kungen. Men tsaren gick segrande ur de grymma strider som kulminerade med slaget vid Poltava i juli 1709, och Karl och Mazepa tvingades fly.
Nya försök att utmana makten gjordes bland annat 1918 då krig utbröt sedan Kiev förklarat sig självständigt. I stället slukades Ukraina av Sovjetunionen, och Josef Stalins hårdföra styre krävde flera miljoner liv.
Det dröjde till 1980-talet innan en nationalistisk opposition åter kunde göra sig gällande. Och den 24 augusti 1991 förklarade sig Ukraina självständigt från Sovjetunionen, som upplöstes i december samma år.
