Regeringen: Inflationsmålet nås först 2025
Budgeten är återhållsam för att inflationen ska bekämpas, som regeringen uttrycker det. Summan av reformerna ligger på 39 miljarder kronor, enligt regeringens budgetförslag.
Hög inflation fortsätter prägla svensk ekonomi som bedöms vara i en lågkonjunktur 2023 och 2024, skriver regeringen.
– Under 2024 kommer lågkonjunkturen att märkas tydligare, framför allt på arbetsmarknaden, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en presskonferens.
Inflationsmål dröjer
Inflationen, enligt det breda måttet KPI, bedöms falla från i snitt 8,7 procent i år till 4,0 procent nästa år.
"Men att det dröjer fram till 2025 innan inflationsmålet om två procent nås", skriver regeringen, men Svantesson poängterar att osäkerheten är enormt stor.
Den höga underliggande inflationen beror delvis på att tjänstepriserna har fortsatt att stiga, vilket pekar på att efterfrågan i delar av ekonomin fortfarande är hög. Även den svaga kronan har bidragit till att hålla inflationen uppe, enligt regeringen.
"Kronan bedöms gradvis stärkas 2024 och 2025, vilket väntas bidra till att importerade varor och tjänster blir billigare och att inflationstrycket därmed minskar".
Arbetslösheten väntas stiga
Regeringen spår att eurokursen faller från i snitt 11:50 i år till 11:40 nästa år och 11:10 året därpå i genomsnitt. I dag ligger kursen på kring 11:90 kronor.
Arbetslösheten spås stiga från 7,6 procent i år till i snitt 8,2 procent nästa år.
Bedömningarna är i linje med vad som presenterades för några veckor sedan vid regeringens möte i Harpsund.
Enligt prognosen bedöms Sveriges offentliga finanser visa underskott tre år i rad, åren 2023-2025.
