GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Regeringens klimatpolitik får underkänt

Klimatmålen kommer inte att nås med den politik som hittills beslutats.
Det finns ingen konkret plan för hur orden ska bli verklighet, anser Klimatpolitiska rådet om regeringens ansträngningar för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Klimat • Publicerad 12 mars 2020
Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, vill se konkret handling från regeringen.
Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, vill se konkret handling från regeringen.Foto: Anders Wiklund/TT
Ingrid Bonde, ordförande i Klimatpolitiska rådet.
Ingrid Bonde, ordförande i Klimatpolitiska rådet.Foto: Anders Wiklund/TT

Klimatpolitiska rådet, som har i uppdrag att granska regeringens klimatpolitik, ger mer ris än ros i den rapport som nu har lämnats över till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) och näringsminister Ibrahim Baylan (S).

– Även om man tolkar regeringens klimatpolitiska handlingsplan på bästa och mest generösa sätt så rör vi oss inte tillräckligt snabbt i rätt riktning, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

132 punkter

I slutet av december i fjol presenterade regeringen landets första klimatpolitiska handlingsplan, i linje med det klimatpolitiska ramverk som slogs fast 2017. Där beskrivs i 132 punkter hur Sveriges utsläpp av växthusgaser ska minska till netto noll senast år 2045.

– Det är inte fel på vad man tänker sig att göra. Men det saknas konkretiseringar, tidsangivelser, uppgifter om vem som är ansvarig och hur resurser ska avsättas. Så egentligen är det ingen handlingsplan, och på så vis uppfyller den faktiskt inte intentionen i klimatlagen, säger Johan Kuylenstierna.

I rapporten har Klimatpolitiska rådet formulerat tolv rekommendationer. Dels handlar de om hur exempelvis myndigheter bör samverka för att klimatarbetet ska få en bred förankring och genomsyra allt arbete. Dels har rådet tagit fram redskap som ska göra det möjligt att utvärdera och bedöma de åtgärder som genomförs.

– Man kan ju ha hur många fina åtgärder som helst, men om man inte kan utvärdera dem eller beskriva hur de ska implementeras är det väldigt svårt att avgöra om de kommer att fungera eller inte, säger Kuylenstierna.

Lövin vill återkomma

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) håller med om delar av kritiken, men menar att regeringen avser att uppdatera klimathandlingsplanen löpande.

– Vår tolkning är att vi inom ramen för klimatramverket kan återkomma med preciseringar till riksdagen när vi lägger propositioner, och i de klimatredovisningar som vi ska lägga fram årligen, säger Lövin.

TT: Både du och klimatforskarna understryker att klimatarbetet är brådskande. Varför finns då inte dessa viktiga delar med i klimathandlingsplanen från början?

– Det beror på att det är den första klimathandlingsplanen någonsin. Många av de här åtgärderna måste beredas först. En del av dem var vi överens om redan i Januariavtalet, men många andra är inte färdigberedda ännu, säger Isabella Lövin.

Ont om tid

På vägen mot målet att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara netto noll senast 2045 finns ett antal etappmål. Ett är att utsläppen från fordonssektorn ska ha minskat med 70 procent jämfört med 1990 senast 2030. Det ser svårt ut, enligt klimatpolitiska rådets analys.

– Vi menar att det är mycket allvarligt att den här klimathandlingsplanen inte når närmare målet, för utöver denna är det bara en och en halv klimathandlingsplan kvar till 2030. Därför räcker det inte riktigt att säga att man kan skärpa ambitionerna i kommande planer, säger Johan Kuylenstierna.

Jörn Spolander/TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.