Miljardtapp för matbutiker vid gränsen
Försäljningen i dagligvaruhandeln – det vill säga främst livsmedelsbutiker – ökade förra året med 3,7 procent.
Men siffran dras ner rejält av den tuffa situationen som pandemin inneburit för gränskommunerna till Norge och Finland, som tappade 35 procent av försäljningen jämfört med 2019.
En stor del av minskningen drabbade Strömstad, där försäljningen i dagligvaruhandeln minskade med 62 procent i fjol, ett tapp på närmare fem miljarder kronor.
– Det har påverkat oerhört mycket. Bara arbetslösheten är uppe i nästan 12 procent nu, säger kommunalrådet Kent Hansson (S) till TT.
– Framför allt är det många unga personer som drabbats, vilket inte alls är bra. Risken är att vi får en utflyttning.
"Ser ljuset"
I och med närheten till Norge – och de stora prisskillnaderna på basvaror mellan länderna – har exempelvis Nordby shoppingcenter i Strömstad normalt främst norska besökare.
När pandemin slog till tappade många butiker därför över 90 procent av sina kunder.
Det gör att Kent Hansson inte är förvånad över SCB:s statistik.
– 2020 var inte roligt och 2021 har inte börjat bättre. Men det finns ändå en optimism bland våra företag, säger han.
– Jag märker på livsmedelsjättarna längs gränsen att de ändå ser ljuset i tunneln nu. Men det beror ju också på tillgången till vaccin.
Utöver Strömstad finns de hårdast drabbade kommunerna i Värmlands och Jämtlands län.
I gränshandeln med Finland drabbades främst Haparanda, med ett försäljningstapp på 16 procent inom dagligvaruhandeln. Ungefär lika stor minskning drabbade Kiruna, som gränsar mot både Norge och Finland.
I kommuner utan gräns ökade försäljningen samtidigt med 6,5 procent.
Handlar om miljarder
Motsvarande geografiska skillnader finns i statistiken för sällanköpsvaror som kläder, skor och elektronik, och för restauranger.
Enligt Daniel Lennartsson, statistiker vid SCB (Statistiska centralbyrån) hade handelns omsättning i gränskommunerna totalt sett varit tio miljarder kronor högre i fjol om den utvecklat sig på samma sätt som i kommuner utan gräns.
– Det ger en fingervisning om gränshandelns betydelse, säger han.
Tappet i gränskommunerna hade dessutom varit ännu större om tiden före pandemin inte hade räknats med.
– Man ska komma ihåg att det här är helårssiffror. Hade man tittat på perioden april till december hade det blivit en ännu större nedgång, säger Daniel Lennartsson.
Fakta: Dagligvaruhandelns utveckling
Försäljningen i dagligvaruhandeln, det vill säga livsmedelsbutiker och specialiserade livsmedelsbutiker, minskade förra året rejält i gränstrakterna samtidigt som den ökade i Sverige totalt sett.
I gränskommunerna totalt minskade försäljningen med 35 procent jämfört med 2019.
I kommuner med gräns mot Norge var minskningen 38 procent och med gräns mot Finland 12 procent. I Kiruna, som gränsar mot både Norge och Finland minskade försäljningen med knappt 16 procent.
Samtidigt ökade försäljningen med 6,5 procent i kommuner utan gräns och med 3,7 procent i Sverige totalt.
Källa: SCB.
Fakta: Dagligvaruhandelns utveckling
Dagligvaruhandelns försäljning i gränskommunerna 2020 jämfört med 2019. Förändring i procent.
Gräns mot Norge:
Strömstad -62,1.
Eda-49,1.
Årjäng -42,2.
Storuman -27,9.
Åre -24,3.
Torsby -18,3.
Arjeplog -11,2
Strömsund -10,8.
Härjedalen -7,4.
Tanum -1,8.
Sorsele -0,5.
Älvdalen0,6.
Gällivare1,2.
Vilhelmina 1,3.
Malung-Sälen 2,0.
Berg 2,4.
Arvika 4,2.
Dals-Ed 4,5.
Krokom 5,0.
Jokkmokk 5,1.
Gräns mot Finland:
Haparanda -16,1.
Övertorneå -2,0.
Pajala 3,5.
Gräns mot både Norge och Finland:
Kiruna -15,8.
Källa: SCB.