Så vill regeringen prioritera försvaret
Senast 2026 vill regeringen att Sveriges försvarsanslag ska uppgå till två procent av BNP, och fram till dess ska Sveriges försvarsförmågan gradvis byggas ut. I regeringens kommande budgetförslag för 2023 är anslaget höjt med fem miljarder kronor, vilket ligger i linje med 2020 års totalförsvarsbeslut.
På DN Debatt skriver Pål Jonson (M), försvarsminister, och Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, att regeringen kommer att satsa på både civilt och militärt försvar i kommande budget. Bland annat ska skydd mot hybridkrigföring i form av cyberattacker och ekonomisk påverkan prioriteras.
Regeringen vill även inrätta ett departement med ett samlat ansvar för totalförsvaret, där både det civila och militära försvaret ingår. Även ett nationellt säkerhetsråd, under ledning av den nationella säkerhetsrådgivaren, ska inrättas.
Rättad: En tidigare version hade en felaktig uppgift gällande det nationella säkerhetsrådet.
Fakta: Sju områden regeringen vill prioritera
1. Satsningar på det militära försvaret. Bland annat ska anslag för försvarsunderrättelseförmåga och försvarsforskning ökas.
2. Satsningar på det civila försvaret och samhällets krisberedskap. Bland annat satsningar på kommuners krisarbete.
3. Personaltillförsel till Försvarsmakten.
4. Nytt departement för totalförsvaret, som ska ansvara för både militärt och civilt försvar.
5. Sverige ska bli Natomedlem så snart som möjligt.
6. Inrätta ett nationellt säkerhetsråd, för att samordna Sveriges säkerhetspolitiska agerande.
7. Stärka stödet till Ukraina. Regeringen vill bland annat skicka mer kvalificerade vapensystem och stödja landet ekonomiskt.
Källa: DN Debatt
