Sänkt ränteavdrag kostar tusenlappar

Socialdemokraterna öppnar för att sänka ränteavdraget, alltså skattesubventionen på lån, vilket i praktiken handlar om människors bostadskostnad på det ägda boendet.

Och därmed skulle det finnas en tydlig riksdagsmajoritet för, även om det i dagsläget inte finns några skarpa förslag. Det alla partier pekar på är att det då ska ske stegvis och relativt långsamt, en procentenhet om året. Några partier talar om en successiv nedtrappning till 20 eller 25 procent, vissa vill ha bort subventionen helt på sikt.

I dag får man kvitta bort 30 procent av räntekostnaden mot den totala skatten, för de allra flesta handlar det om löneskatten. Om den nivån sänks till 25 procent skulle lånekostnaden för ett genomsnittligt hushåll med ett lån på 2,5 miljoner kronor bli nästan 1 900 kronor mer per år, enligt beräkningar som Länsförsäkringar satt samman.

Kalkylen bygger på dagens snittränta på 1,5 procent. Hushållskostnaden för ett avtrappat ränteavdrag skulle förstås dra iväg betydligt mer om räntan stiger.

De som lånar mer har följaktligen också mest att förlora. Stockholmshushållet där snittlånet ligger på närmare 3,5 miljoner kronor gör i dag årliga ränteavdrag på nästan 15 600 kronor. Sänks subventionen till 25 procent kommer samma hushåll bara att få kvitta 13 000 kronor mot den årliga skatten, baserat på Finansinspektionens undersökning om hur stora lån svenskarna har.

Slopas avdraget helt handlar det alltså om över tusen kronor i månaden för snitthushållet i högre ränteutgifter.

Studierna visar också att det är barnfamiljerna, vuxna i åldersgruppen 31–50 år, som lånar mest.

Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson tycker att alla låntagare bör vara beredda, vare sig det handlar räntehöjning, sämre avdragsmöjligheter eller arbetslöshet. Och för den med lite luft i systemet i dagsläget: Höj sparandet nu för kommande eventuella fördyringar, råder hon.