Annons
Nyheter

SCB: Sverige kan ha 12 miljoner invånare 2040

Ukrainakriget försvårar prognoser om Sveriges befolkningstillväxt. Enligt SCB kan befolkningen öka med mellan 900 000 och 1,7 miljoner till 2040 beroende på asylinvandringen från Ukraina.
Samhälle • Publicerad 13 april 2022
Sveriges befolkning har år 2070 både vuxit och åldrats, spår SCB. Arkivbild.Foto: Henrik Montgomery/TT
Ukrainska flyktingar anländer med färjan till Nynäshamn. SCB har i sin befolkningsprognos tagit fram flera scenarier baserade på bland annat mängden flyktingar från kriget i Ukraina.Foto: Claudio Bresciani/TT

I Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos beräknas Sveriges befolkning öka till 11,4 miljoner år 2040.

Kriget i Ukraina har dock gjort det svårare att förutse invandringen. Personer som nu får uppehållstillstånd genom EU:s nyligen implementerade massflyktsdirektiv ingår inte i beräkningen eftersom de inte ska folkbokföras.

Annons

SCB har på grund av ovissheten kring krigets längd och konsekvenser tagit fram fem olika scenarier av den framtida invandringen där personer på flykt från Ukraina enligt massflyktsdirektivet ingår.

Scenarierna spänner från Migrationsverkets tidigare aviserade huvudscenario för 2022, att massflyktsdirektivet upphör 2023 och alla därefter återvänder till Ukraina – till en flerårig konflikt med stort svenskt flyktingmottagande fram till 2026.

Det femte scenariot innebär en befolkningsökning med 1,7 miljoner fram till 2040. Det är 750 000 fler än i den officiella framskrivningen och skulle innebära en befolkning på 12,1 miljoner.

"Många osäkerheter"

Enligt Karin Lundström, demograf på SCB, ska inget scenario ses som mer sannolikt än något annat.

– Det är alltför många osäkerheter i det här läget. Massflyktsdirektivet har aldrig varit aktuellt tidigare, så hur sannolikt det är att man stannar kvar i Sverige är också osäkert, säger hon.

I den officiella befolkningsprognosen, som bortser från de fem scenarierna, spås en fortsatt tillväxt, om än i lägre takt.

Sveriges befolkning har de senaste tio åren ökat med närmare tio procent, från 9,5 till 10,5 miljoner. Om tio år väntas befolkningen uppgå till närmare 11 miljoner, en ökning på knappt fem procent.

Prognosen sträcker sig till 2070 då Sverige beräknas ha 12,7 miljoner invånare. Tills dess väntas livslängden öka. Bland kvinnorna från dagens 84,8 år till 89,8 år och bland männen från 81,2 år till 87,7 år.

Fler hundraåringar

Andelen av befolkningen som är över 65 år väntas samtidigt växa från 20 procent idag till 25 procent 2070. Även andelen utrikes födda väntas öka, från 20 till 24 procent.

Av de som föds 2022 beräknas 13,6 procent av flickorna och 8,2 procent av pojkarna bli minst 100 år gamla.

Annons

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar varje år en så kallad framskrivning av Sveriges befolkning som bygger på antaganden om barnafödande, dödlighet, invandring och utvandring.

Framskrivningen är ett viktigt underlag för planeringsarbetet inom bland annat statliga verksamheter.

Fakta: Fem scenarier om asylinvandring

Scenario 1: Invandring motsvarande Migrationsverkets huvudscenario under 2022, 76 000 personer. Massflyktsdirektivet upphör 2023 och alla återvänder.

Scenario 2: Invandring motsvarande Migrationsverkets högre scenario 2022, 212 000 personer. Massflyktsdirektivet upphör 2023 och alla återvänder.

Scenario 3: Fortsatt invandring under hösten 2022 och 2023, totalt 450 000 personer. Massflyktsdirektivet upphör 2024, majoriteten återvänder. Mindre andel får uppehållstillstånd på grund av arbete och stannar.

Scenario 4: 240 000 personer invandrar mellan 2022 och 2026. Skyddsbehovet överstiger den treårsperiod som massflyktsdirektivet maximalt gäller. Enligt scenariot beräknas de som söker skydd enligt direktivet få uppehållstillstånd som flyktingar och utvandringen ligger i nivå med tidigare flyktinggrupper. Även flyktingar från andra länder i området kan enligt scenariot komma att söka och beviljas asyl.

Scenario 5: Motsvarande scenario 4 men invandring på en högre nivå om totalt 650 000 personer.

Källa: SCB

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons