Segerdagen som de Gaulle höll på att stjäla
Pandemin innebär nedtonat firande i många länder. Tysklands förbundskansler Merkel och president Frank-Walter Steinmeier får se till att hålla avstånd när de lägger ner en krans vid Neue Wache, minnesplatsen för andra världskrigets slut i Berlin. Storbritanniens drottning Elizabeth II – som faktiskt tjänstgjorde i kriget – håller tal, men det är förinspelat i karantänen i Windsor.
I Ryssland, som firar den 9 snarare än den 8 maj, fanns det så sent som för några månader sedan hopp om att USA:s president Donald Trump skulle gästa den traditionella militärparaden. Men nu är hela paraden inställd. Stora byggprojekt stoppas dock inte lika lätt, så på segerdagen ska invigningen av den nya militära Uppståndelsekatedralen ske planenligt utanför Moskva.
Moskva protesterade
Den 8 maj 1945 har gått till historien som segerdagen i Europa – "VE-day", eller "Victory in Europe Day", på engelska – eftersom det var då USA, Storbritannien och Sovjetunionen officiellt gick ut med att krigföringen i Europa avslutades. Nazitysklands kapitulation hade dock skrivits under redan natten före, klockan 02.41 den 7 maj, i den nordfranska staden Reims.
Men efter undertecknandet vidtog en intensiv och prestigeladdad dragkamp på högsta nivå om när, var och hur detta oerhörda glädjebesked skulle nå ut. Moskva protesterade mot flera aspekter av kapitulationen, vilket ledde till att en ny version skrevs under i Berlin kvällen efter – så sent att klockan hunnit gå över midnatt i Sovjetunionen, vilket är anledningen att firandet där är en dag senare. Och de respektive ledarna i Washington, London och Moskva behövde dessutom större delen av den 7 maj på sig att enas om hur de skulle kungöra krigsslutet.
Till slut kom Harry Truman i USA, Winston Churchill i Storbritannien och sovjetiske Josef Stalin överens om ett klockslag den 8 maj då världen skulle få veta; klockan 9 i Washington, vilket innebar klockan 15 i London och 16 i Moskva.
Arga ofta
Så allt frid och fröjd? Nej. Britterna fick bestörta höra att den franske ledaren Charles de Gaulle tänkte stjäla rampljuset genom att hålla tal redan klockan 20 den 7 maj. Det var extra känsligt med tanke på den stingsliga relationen mellan Churchill och de Gaulle, som kan illustreras av ett citat från fransmannen tidigare under kriget:
– När jag har rätt blir jag arg. Churchill blir arg när han har fel. Vi är arga på varandra ofta.
Det brittiska krigskabinettet insåg att den bångstyrige de Gaulle inte skulle lyssna på befallningar. De kunde bara meddela Paris vad Washington, London och Moskva enats om, och hålla tummarna. "Om han inte ville lyssna kunde inga ytterligare påtryckningar göras", heter det i protokollet från premiärministerresidenset 10 Downing Street som det brittiska riksarkivet nu publicerat, skriver The Guardian.
de Gaulle dröjde till sista stund. Men till britternas lättnad flyttade han sitt tal.
Fakta: Andra världskriget
Det som skulle komma att kallas andra världskriget anses ha börjat med Tysklands anfall mot Polen, som inleddes i Gdansk den 1 september 1939 – även om då flera konflikter som kom att ingå i kriget då redan rasat flera år i såväl Afrika och Europa som Asien.
Snart involverades en stor del av alla länder på ett eller annat sätt i kriget. Två motsatta läger bildades, axelmakterna med Tyskland som ledande kraft, och de allierade med Storbritannien i bräschen.
Axelmakterna hade i flera år stark medvind, men 1942–1943 vände det av många skäl, bland den att axelmakten Japan provocerat in USA på de allierades sida i kriget.
I Europa avslutades kriget våren 1945, men i Asien dröjde det till sensommaren – då USA tagit till det nya domedagsvapnet atombomben – innan Japan kapitulerade.
Andra världskriget klassas som historiens största mänskliga konflikt, med totalt över 50 miljoner förlorade människoliv.
Det fick avgörande konsekvenser som fortsätter att prägla världen än i dag, bland annat det kalla kriget under 1900-talets andra halva, samt bildandet av FN och EU.