Träden vid entrén bär vita blommor men i själva verket är det rejält kyligt i luften. Susanne Sandqvist, rektor på Bjärnums skola, hastar iväg till sin bil och hämtar en grå kappa. Coronarestriktioner råder och intervjun får lov att ske utomhus. Ämnet – långvarig svårighet att hålla budget – får inte rektorn att direkt spritta av samtalslust.

Orsakerna till budgetproblemen är flera, som det heter. Susanne Sandqvist ger ett räkneexempel:

– Om jag har en årskull med 64 elever kan jag inte dela den i två klasser. Det blir för många, det blir för trångt. Delar jag i tre klasser så blir det jättebra för eleverna. Och jättedyrt.

Friskolorna inne i Hässleholm gör matematiken svårare. Man kan aldrig veta på förhand hur stor en årskull blir i Bjärnum.

Det är lika svårt att förutse hur många barn som är i behov av särskilt stöd.

Och det kostar mycket?

– Tydligen, eftersom jag inte kan hålla budget särskilt bra.

Lagen säger att skolan ska vara likvärdig för alla. Det innebär kompensering för elevers olika förutsättningar. Ansvaret vilar på skolledaren.

– Behoven måste tillgodoses. Jag skulle kunna skära bort ett antal tjänster, men då vet jag att det kostar mer i slutändan. Dessutom har vi en hög behörighet bland lärare, som vi måste värna om. Det är inte precis arbetsgivarnas marknad.

Det har väl Rolf Bengtsson (förvaltningschef) förståelse för?

– Ja, det har han. Samtidigt säger han ”Skärp till dig!”. Jag förstår att budget måste hållas och kan inte säga: ”Det skiter jag i”. Samtidigt kan man inte ha ett resursfördelningssystem som innebär att det är kört redan från början.

Den nuvarande personalstyrkan kommer inte att se likadan ut när skolan drar i gång i höst. Prognosen för 2020 ser ut att landa på ett underskott runt 4,5 miljoner kronor. Tolv tjänster bantas bort till nästa termin.

– Vi försöker hitta en struktur där barn med behov inte behöver en vuxen vid sin sida hela tiden.

Antalet elevassistenter behöver med andra ord bantas. Coronarestriktionerna får stå åt sidan när Susanne Sandqvist vill visa Studio 9. I det lilla klassrummet sitter några killar och skriver prov.

– Konceptet innebär att vi har en extra lärare per årskurs samt en eller två elevassistenter som kan hjälpa elever med behov.

Susanne Sandqvist hamnade på Bjärnums skola, 2014, av en slump. Hon såg den utlysta tjänsten, tilltalades av tanken på en sammanhållen F-9-skola och ville testa något nytt.

Den enda bild hon hade av Bjärnum var ett avlångt samhälle längs en väg. Nu vet hon mer.

– Det finns en hel del familjer som har det tufft. Då måste man tro på att det går att bryta mönster.

För ett drygt decennium sedan var pedagogikprofessorn John Hattie (Nya Zeeland) på mångas läppar, så även Susanne Sandqvists. Hemmets betydelse för barnets prestation stod i fokus. Att föräldrars utbildningsbakgrund spelade en stor roll var välkänt, men det fanns andra aspekter att ta hänsyn till.

– Det viktigaste är HUR man pratar om skolan i hemmet. Det har jag traggat mycket om på föräldramöten – att det är viktigt att prata väl om utbildning.

Bjärnums skola pekas å ena sidan ut som ett svart budgetfår. Å andra sidan hyllas man för sin innovativa förmåga. I våras fick man pris av barn– och utbildningsnämndens presidium för ”Bästa insats”.

Systemet med en extra lärare och fasta elevassistenter per årskull är kostsamt i ett inledande skede, men Susanne Sandqvist räknar med att det betalar sig i längden.

– Kom nästa år, så är vi kanske i balans.