Snabbtesten osäkra – men har sin poäng

Ett blindtest inom vården i somras gav oroande besked: Trots att det var vårdpersonal som genomförde snabbtesterna blev det fel svar i vart tredje virusfall.

Kvalitetssäkringsföretaget Equalis skickade ut prover till olika verksamheter inom vården – akutmottagningar, vårdcentraler, vårdavdelningar på sjukhus, sjukhuslaboratorier och särskilda boenden. Varje verksamhet fick två prover som innehöll coronavirus och ett utan.

Av de 525 prover som innehöll virus missades hela 172 vid snabbtestning.

– Då var detta ändå inom sjukvården. Men det var skillnad beroende på vilken typ av verksamhet det var. På labben, som alltid jobbar med tester, så blev alla svar rätt, säger Equalis vd Mathias Karlsson.

Olika snabbtest kan ha olika prestanda, men sedan spelar det alltså roll vem som utför testet.

– Att det skulle bli bättre om man gör det hemma, utan att ha någon vana, det tror jag inte, säger Mathias Karlsson.

Ett annat problem med snabbtesten är att det krävs en stor virusmängd för att testet ska ge utslag.

Med ett PCR-test räcker det med några hundra viruspartiklar på testpinnen för att få ett positivt svar. Snabbtesten behöver några hundra tusen eller en miljon partiklar för att ge utslag, berättar Magnus Lindh, professor i klinisk mikrobiologi och sektionsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Han instämmer i att snabbtesterna inte ger hundraprocentigt säkra svar, men tycker att de kan vara ett bra instrument för att sålla fram smittspridare.

– Det är väldigt ovanligt att de här testerna missar dem som är starkt positiva, säger han.

Det är så de används inom sjukvården: Alla som läggs in på sjukhus snabbtestas, såvida de inte har symptom på covid-19, för då kan det bli PCR-test direkt. På de patienter som sållas fram som positiva via snabbtest görs sedan ett uppföljande PCR-test.

Likadant vill Folkhälsomyndigheten att man gör hemma: Boka PCR-test direkt om du har symptom. Om du gör ett snabbtest hemma och får positivt svar: Boka PCR-test. Om det då bekräftas att du är smittad görs en anmälan enligt smittskyddslagen och smittspårning kan inledas. Dessutom kommer du med i statistiken över antalet smittade i Sverige.

– Det är bättre att testa sig med ett PCR-test om man har symptom, men i vissa situationer kan snabbtest ändå vara rätt bra. Om man tror att man har varit exponerad, till exempel, och så är man rädd att man är i den här presymtomatiska fasen och så ska man åka hem och träffa sin gamla pappa – det finns situationer när det kan vara värdefullt, säger Magnus Lindh.

Ju större smittspridningen är i samhället, desto större är sannolikheten för att ha blivit exponerad för smitta och befinna i sig den fas då man bär på viruset och kan smitta andra utan att själv ha hunnit få några symtom, understryker han.

– Man måste vara medveten om att om man har fått ett negativt testsvar och sedan nästa dag får mycket mer symptom så var svaret osäkert. Då får man testa sig en gång till.

Snabbtesten är antigentest som ger utslag för proteiner som finns i coronavirusets inre skal. Skillnaden i känslighet är stor jämfört med PCR-test, som används för att upptäcka en unik del av virusets arvsmassa, RNA.

– PCR-testerna påvisar arvsmassan med en teknik som innebär att man först kopierar arvsmassan så att den blir mångdubblad många gånger om. Man utnyttjar arvsmassans förmåga att kopiera sig själv. Men det finns ingen sådan mekanism hos proteiner, där får man helt enkelt mäta det som finns, förklarar Magnus Lindh.